Translate

fredag 6 augusti 2010


Oj, oj, oj vad arg jag blev på mina flickor idag. Så till den milda grad att min bästa vän lånade min bil för att köra dem till en säker destination, låååångt bort från mej. Trots dålig rygg. Trots att morgondagen kommer vara förstörd när hon jämrar sej i plågor. Just då, kändes det som att det var en bra idé att hålla mina flickor borta från mej. Så de fick åka hem till pappa. Jag blev kvar på tävlingen. För Bobbo och jag startade i ett agilitylopp och ett hopplopp. Jag gjorde ett par missar så han missade det färgade området på två balanshinder och vi kom i mål med tio fel. I det andra loppet gick han ur slalomen, efter att jag tänkt att han skulle göra det.... så då fick vi med oss fem fel i protokollet. Det gav mej en tionde plats i båda loppen. Men jag är ändå nöjd. Det var mina missar helt och hållet, men Bobbo var superglad och det märks att han trivs med att tävla. Dessutom fick jag med mej en hel hejarklack som stöd. Enda smolket i bägaren var just tjejernas synnerligen otrevliga humör. Tack och lov att det gick att lösa.

När jag kom hem framemot halv elva på kvällen var Mittimellan N vaken och bad om ursäkt för att hon inte lyssnat. Det känns som om vi har en hel del att prata om i morgon. För i ärlighetens namn tror jag inte hon förstår vad det var som fick mej att gå i taket så till den milda grad att jag vägrade befatta mej med dem. Och det kan ju inte bli en förändring om de inte förstår vad det är som var lite tokigt. Men fram tills dess delade vi på lite glass och mös i soffan tills hon somnade. Nu är det snart dags för mej att krypa till kojs. Klockan är över ett, jag har sett mitt sex ´n the city. I morgon är det kalas och stora kramdagen. Många kramar delas ut då. Vi ska ut och promenera och bli en enhet här i familjen, samt lära vissa individer lite regler och gränser. Mer om det en annan dag. Låt oss avsluta med att vi alla är glada, även Marcelo som lös som en sol när jag äntligen kom hem.

Ps: Mittimellan N ramlade just ur soffan i sömnen. Ett fall på 3-4dm. Med ett litet gny somnade hon om på golvet...då är man trött.

1 kommentar:

Anonym sa...

Trots trasig rygg idag var gårdagen helkul! Tyckte både jag o barnen. Det var helt klart värt det. Och dina barn är fina..... jag vet det. kram Nettan