Translate

söndag 22 augusti 2010

Debuten




Det är många år sedan som jag startade i en gren jag aldrig hållt på med. Det är en speciell känsla. Och igår var det dags för mej och Bobbo att debutera i freestyle.

Regler i korthet för freestyle klass 1:
  • Programmet ska vara 1-3 min långt.
  • Det ska innehålla snurr, positionsarbete och slalom.
  • Programmet utföres till musik och du skapar ditt eget nummer.
  • Två domare bedömmer och sätter poäng på teknik, utnyttjande av banan, samarbete mm.
  • 70 poäng varav 39 på teknik gör att man blir uppflyttad till en svårare klass. 80 poäng så får man diplom.
Detta visste inte jag när jag kom till tävlingen. Nej jag har inte läst på reglerna. Jag hade ingen aning om vad som är bra eller dåliga poäng. Jag blev chockad när det stod i pm;et att det var banvandring. Varför? I freestyle??? Jag har aldrig tittat på en freestyle tävling. Jag har aldrig ens tittat på ett helt, fungerande freestyle program i verkligheten. Bara sett lite klipp på youtube. Och gått en kort kurs på tre gånger ( jag missade två av de egentliga fem tillfällena) där de pushade oss att skapa program och där vi lärde oss av varandra. Så jag kan väl säga att jag inte hade en aning om vad som skulle hända under dagen. Precis som vanligt. (har jag berättat om den gången jag debuterade i sök och skällde ut domaren för att han stoppade mej när jag gjorde fel på hopp över hinder och jag argumenterade emot. Då visade sej att momenten såg annorlunda ut än vad jag trodde....så fel det kan bli...)

Bobbo började dagen med att vara lös i magen. Det fortsatte under hela dagen.Undra vem som var mest nervös, han eller jag???? Nej det var nog det grillade köttet han fått i sin matskål dagen före. Dagen fortsatte med att jag glömde viktiga papper. Kläderna jag skulle ha var spårlöst försvunna. mitt program är ju en aerobicsträning, så då behövs den typen av kläder. Alternativet satt som korvskinn och blottade mina härliga valkar. Jag skämdes, men vad är nytt under solen för alla andra som alltid ser mej så här tjock? Det är bara jag som förnekar eländet...Det tredje som hände var att jag glömde svänga av mototrvägen eftersom vi, kusin och jag, hade så kul i bilen. Så en resa till Linköping blev istället en kort visit i Mjölby......jag MÅSTE alltid åka vilse när jag tävlar, annars är det inte jag. Kusin höll på att få magsår på mej.Vi kom dock i tid. Trots omvägen.

Det regnade och var tropisk hetta omvartannat. Klass 3 startade med landslags förare som Lilja och min instruktör Maggan och min inspiratör Yvonne. Då fick man prestationsångest!!! Jag hade start nummer två i den officiella starten. Bobbo var seg, slö och bajsade om och om igen under uppvärmningen. Det var verkligen super varmt. Även hundarna i klass 2 gick sämre. De stannade, flämtade och fortsatte. En del sprang av banan. Ja just det, jag hade glömt belöningen hemma! Ännu en bra uppladdning. Första startande missade jag eftersom jag var fullt upptagen på att tagga igång den energi som Bobbo hade kvar i kroppen. Vilket inte var mycket. Men lite ångest får man när föraren innan kommer ut från banan med full Pippi Långstrump mundering och med matchande hund. Jag hade träningskläder på mej. Punkt slut. Så blev det vår tur. Vi presenteras i högtalaren medan domarna skriver protkollet till hunden före. Jag blev inte så nöjd när det basunerades ut:
-Bobbo är 7½år. Det gör att han är en av de äldsta hundarna här idag. De har hållt på med freestyle i ungefär 6månader. Det bevisar ju att man kan börja med freestyle även sent i hundens liv.

VA????????!!!!!! Bobbo - gammal? Det var det värsta!

Vi klarade igenom programmet utan några större blessyrer. Bobbo var dock slö, inte lika tajt som vanligt och jag fick göra ganska stora hjälper för att få med mej honom. Jag glömde ett
moment i början och fick kompensera det senare i programmet, men det var det ju ingen som visste. Jag var nöjd med att Bobbo presterat som han gjort, men jag hade velat haft mer fart i rörelserna och mindre hjälper. Men det var debut och vi hade faktiskt bara tränat sen i onsdags. Så det kändes bra ändå. Han sätter inte allt på träning och jag kan ju inte kräva topp resultat i skarpt läge, speciellt inte när jag själv är så nervös att jag håller på att bajsa ner mej.

Döm av min förvåning när jag hörde mitt namn ropas upp till prispallen! Vi vann ett tredje pris och rosettsamlingen utökades med en underbar, stor blå variant! I prispåsen låg det matskål,
godis och reflexer. Himla trevligt med priser måste jag säga! Ännu mer förvånad blev jag när jag fick reda på att poängen vi skramlat ihop räckte till uppflyttning till klass 2! Sen blev jag lite ledsen. Vi fick 79.75 poäng. Hade vi fått 80 hade vi fått diplompoäng. Tre diplompoäng och man får det som kallas för lydnadsdiplom inom lydnaden. 0,25 ifrån. Det är som att få 159.5 i lydnads ettan....retligt. Men det gjorde egentligen ingenting. Jag är jätte stolt för vår prestation!

Inför godisklassen fick de vänta på oss eftersom Bobbo stod och kräktes. Däremot var han skarpare i rörelserna, mer på hugget. Det var molning och alla hundarna presterade bättre. Bobbo hade mer fart, krävde inte lika mycket hjälper. Däremot var jag lite mer förvirrad, men vi löste det och fick bra omdömmen av domarna. Det var ingen prisutdelning i klassen.

Nu vet jag hur det går till och vet vad jag ska träna på till nästa gång. För det här var riktigt, riktigt roligt!


Dessutom förgyllde kusin och hennes Accra - den lilla hunden hon hundvaktar- allas vår dag.





Inga kommentarer: