Grattis min älskling

Igår var det 36 år sedan Nora krystade ut en bäbis på 5.5kg i Tocopilla i Chile. Mitt under brinnande militärdiktatur och med polisen hängandes i hälarna. Bara nåt år senare skulle familjemedlemmar bli inkallade till fängelset och bli torterade släppta och jagade igen. Men just för 36 år sedan var lyckan fullkomlig när en välskapt, vattenkammad kille kom ut med stora, stora ögon och två tänder. På sitt karakteristiska sätt betraktade han världen tyst och iakttagande. Precis som idag. För första gången på sex år höll hon ett levande litet nyfött barn i sin famn och Marcela Alejandra fick byta namn till Marcelo Alejandro. Efter flera års väntan och ett förlorat barn så var han äntligen här. Syskonet till Marco, den hetsiga lillebrodern och den kille som skulle axla manteln från sin far många, många år senare.

Igår möttes han i dörren av sin son. Som kom springande med paket och en stor välkomnande kram. Många mil från hemstaden Tocopilla. Med ett språk han lärde sej som sjuåring. Även Marcelo blev far till tre barn, men alla har överlevt sitt första år och finns i hans närvaro. På 36 år har han flytt från sitt land, bytt sitt språk. Han har blivit hånad, hatad och slagen i sitt nya land, precis som sin far blev i Chile. Han har slagits igenom skoltiden, vunnit sin respekt, byggt upp sitt liv, blivit familjefar, försörjare med vänner från olika delar av vår jord. På 36 år har han blivit den manligaste mannen, utan prestige eller mindervärdes komplex. Han står med båda fötterna på jorden. Lite butter men fortfarande lust på livet. Han vill ännu uppleva, andas och tappa andan. Lite tröttare men nyfiken, full av driv och med en enorm vänlighet. Jag älskar den mannen. Med sitt orakade plyte, sladdriga gång och rynkan mellan

ögonbrynen. För 19 år sedan träffades vi, på hans födelsedag. Då var han en tunn, vilsen kanin med stor integritet och ett vaksamt uttryck. I går var han i sitt rätta element, med familjen, med sina vänner, i huset han slitit och kämpat för och med födelsedagspresenter som får honom att tappa andan.

Vakna läsare ser att ljusen bildar siffran 36.

Barnen gjorde tårtan helt själva,

men jag hjälpte till med ljusen.