Stopp för alla planer

Kläderna skaver på kroppen. Lite för skarp ton när jag talar. Svanken gör ont. Tydliga tecken ändå fattade jag inte vad det var med mej förens nu i eftermiddag. Jag håller på att bli sjuk. Efter maten gick jag och Lilla N för att vila en stund. Strax efter åtta nu ikväll blev vi väckta av Stora N, den enda förutom hundarna som fortfarande var vaken. Han ville mysa lite. Halsen värker, huvudet känns stoppad med bomull. Lilla N klarvaken. Vi blir hemma i morgon. Kanske hela veckan. Det brukar bli segdraget när vi mår så här. Lika bra att lägga ner allt, och göra det bästa av det. Kanske vi kan julpynta på söndag...eller inte. Jag ska göra vad jag kan med uppsatsen. På måndag ska jag på handledar möte. Sista rycket. Men jag räknar inte med några stående ovationer. Jag sa mest hänge mej åt att kurera mej.