Translate

onsdag 20 april 2011

Sorgligt



I skogen idag körde mina hundar sök med barnen. Luften var ljummen och det blåste lite svagt. Med andra ord perfekta förhållanden. Pluto sprang runt och hoppade men vill gärna hålla sej nära mej. Under söket drog Bobbo som ett streck  över terrängen. Första och andra gången. Sedan avmattades lusten. Till slut avbröt jag. Då låg han i blåbärsriset och flämtade. Han var utslagen. På hemvägen var hans tempo makligt. Nu ligger han och sover. Min galna, tokiga valp som jagade kor, busade med 


Bobbo vilar med mej medan barnen leker runt
i skogen. INTE likt men älskade vovve!
hästar vid tre månaders ålder börjar bli gammal! När Bobbo var ett år krävde han tre timmars träning om dagen för att må riktigt bra. Nu nöjer han sej med en kvart upp till en halvtimme. Jag får ont i själen. Hjärtat blöder. Jag vill inte ha det så här. Han ska vara min pigga, levnadsglada kille som jag kan hitta på vad som helst med. Min kille som alltid varit på och kastat sej in i nya utmaningar. Vad ska hända nu? Jag har förväntat mej att han ska vara pigg minst två år till. Jag räds döden. Jag är inte redo för den än. Mitt hjärta kommer gå sönder den dagen det är dags för Bobbo. Jag vet att det inte är dags nu. Men det känns som om naturen håller på att förbereder mej nu för den dagen. Jag känner mej lurad. Jag är inte redo, Inte beredd på det här. Jag tänkte leva i förnekelse ett bra tag till. Min älskade, underbar, bästa Bobbo. Min första son. Min stora, stora kärlek. Du börjar bli gammal.....

1 kommentar:

Therese sa...

Åh fina Bobbo! Kram!