Translate

onsdag 20 april 2011

Dålig kompis-mamma

Jag kommer bli världens sämsta kompis-mamma. I min tankevärld så är vänner bara gott. De skrattar, hittar på bus, respekterar varandra, vill samma saker och är hela tiden snälla mot varandra. I dag har Sebbe kommit hit. Han är Stora N:s bästa kompis och ett år äldre. Det är fortfarande ganska tidig morgon. Tjejerna sover än. Grabbarna spelar Playstation. Sebbe kan mer än Stora N. Så medans de spelar dikterar Sebbe hur min son ska spela. Jag ska inte lyssna på sånt. För medan Sebbe blir frustrerad över att Stora N inte förstår så blir sonen lycklig över att han lär sej massor av nya saker. Själv vill jag bryta in och säga att man ska vara snäll mot varandra. Shit hur ska det här gå? Inte nu, inte i dag. Det kommer gå finfint. Men sen när mina barn blir äldre? Jag ser framför mej en rabbiat mamma som kör unge efter unge på dörren för att de inte är snälla mot mina små sköra blombarn! Huuu, just sån som jag inte vill vara! Hjälp hur ska mina barn överleve mej? Hur ska jag överleva deras skolålder? Med tanke på hur mina egna vänskapsrelationer ser ut så borde jag ju veta att de inte är friktionsfria. Men jag vill ju att mina barn bara ska ha det bra. ( fast egentligen inte, för blir inte människan odräglig om allt alltid bara är bra?) Det här är en roll jag får jobba hårt på. Jag börjar med att gå in och pussa på Lilla N så jag inte hör grabbarna.....

Inga kommentarer: