En trött morgon Åza vi datorn. |
Klockan fem i morse vaknade jag på soffan. Mina värktabletter och vatten låg på bordet. I går när jag vaknade vid fem tog det mej mer än fem minuter för att sträcka på mej så pass att jag kunde nå grejerna och få i mej medicinen. I dag var jag så kissnödig att jag trodde jag skulle pinka på mej. På knappt två minuter hade jag tagit mej till stående ställning. Och visst är jag fortfarande helt sned. Men inte är det några 8 cm som skiljer mellan benen längre! Döm av min förvåning när jag både kunde ta mej till toaletten och sätta mej utan att skrika så halva byn vaknade! I ren förvåning ville jag jubla högt. Men jag lät bli, ville inte ha tre barn som slogs om platsen i soffan med mej. Jag kunde till och med torka mej efter mitt besök på tjottahejti. Till slut masade jag mej tillbaka till soffan, tog mina piller och somnade om.
Jag sitter i fåtöljen med tangentbordet i knät när jag sitter vid datorn. Stolen var omöjlig för min rygg. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar