Jag tycker om tanken att se mej själv springandes med svetten drypande nedför pannan i ett alltmer rasande tempo. Gärna i snygga löparkläder. Jag tycker om att känna den salta smaken av slit, känna hur andetagen blir allt jobbigare. Jag gillar verkligen det. Men jag hatar att springa! Det är bara det som är fel med bilden! Jag tycker för sjutton det är jobbigt att gå den sträckan jag inbillar mej att jag ska springa!
Jag tycker om när träning gör ont. Bara det gör ont på rätt sätt. Det ska svida i musklerna, lungorna ska värka. Det är liksom inte lika skönt när hälarna känns som de blir spetsade på vassa sylar eller att man springer med ett brutet ben. Förtjusningen avslås då liksom.
Jag gav ett löfte till mina barn idag. Jag ska göra allt i min makt för att hålla det. Jag lovar även mej själv (fast det är det enklaste löftet att bryta) för att jag verkligen vill det här.
JAG SKA KOMMA TILLBAKA TILL EN ANVÄNDBAR KROPP IGEN! JAG SKA!
För tillfället betyder det totalt godis förbud. Det betyder ingen skräpmat, inga genvägar, inga trötta kvällar, inget tränings fusk. Första anhalten är 10kg. Hur jag ska komma dit på ren råvilja vet jag inte. Men det ska jag! Alla stenar ska vändas på, alla legala knep är tillåtna. Jag ska med blod svett och tårar gå ner mina första tio kg. Sen ska jag ta mej an de nästkommande 20 kg. Men jag börjar med tio. Sen ska jag fira. Sen ska jag berömma mej själv, tills dess ska piskan vina i luften, straffen vara omöjliga att bära. Jag ska vara obeveklig. Hitta strategier där jag är bäst och oövervinnlig!
Fast jag var det en gång, oövervinnlig! Jag ska bli det igen! Jag ska faktiskt hitta en sporre, en belöning som jag absolut vill ha. Tror jag har en på lut.
Jag ska vara i bättre form om två år än jag var när jag var 28! Shit vad tufft det kommer att bli. Ingen förstår vilken softpotatis jag har blivit. Jag tror få vet hur ont jag har i min kropp. Många vet att jag kämpat förr och misslyckats för att kroppen inte fungerar som andra kroppar. Men det ska jag vinna över denna gång. Denna gång ska jag inte gå på önskan. Jag ska gå på ren jävlar anama, ren vilja och den estniska tjurigheten.
SKÅL TA MEJ FAAN!
1 kommentar:
Men vad peppad jag blev av att läsa ditt inlägg, inte för att jag behöver tappa mer vikt just nu, haft lite strul o tunnat av mig för mycket, men jag vill också förändra mitt liv!
Tids nog är min medicin i ordning, epileptiker, och skit sak samma om jag inte får behålla mitt jobb eftersom att jag blev för frisk för att vara för "sjuk" för det..hmmm, ja vi är några stycken.
Men när jag är i form att komma i form då jädrar ska jag komma i form :-)
Ha det bäst!
Skicka en kommentar