Middagsbjudning

Så var det vår tur att bli nattgäster och försökta frakta tre sovande barn från radhusvillan som försett oss med årets första grillade och för oss den första pannacottan vi någonsin smakat, under kvällen. Som alltid hade vi jätte trevligt med familjen Altun och Marcelo sa mätt, nöjd och trött när vi satt i bilen på väg hem att han tyckte det var så skönt att umgås med dem (han hade somnat i soffan efter maten och snarkade så sött med huvudet nästan i Metins knä...) eftersom man kunde vara sej själv och att det inte var så knussligt. Jag håller fullständigt med. Det enda vi tillhandahöll till maten var lite mjölkfri glass till Lilla N, som numera är laktosintolerant, och några sjukbaciller. För idag har jag två väldigt sjuka tjejer.

Radhuset tillhandahåller smådjur av sorten som av fadern här i huset inte tillåter, så Mittimellan N var överförtjust att få hålla i både tre snälla marsvin och en liten, rapp hamster. Mamma hjärtat klapprar även det över de söta små djuren och jag tycker nog att i allafall vår mellandotter borde få en liten söt råtta att vårda här hemma. Vi får väl se vad bedjande ögon och lite mys kan åstadkomma i framtiden.....