TV:n bli barnvakt. TV fördummar. Ungarna blir feta av TV-tittande. Kreativiteten försvinner om man glor på TV. Ja, åsikterna om att inte låta barnen titta på TV för mycket är många. Jag har inte satt någon gräns typ max 1 timme om dagen, som maxtid för barnen att sitta framför TV;n. Jag tycker inte alls att TV;n är så dum. Kanske för att jag en gång i tiden har jobbat med det mediumet...
Jag har funderat mycket runt det där. När vi kommer hem på kvällen är barnen oftast jätte trötta. Båda de två stora tycker att det är rätt skönt att sätta sej en stund framför dumburken tills maten är klar. Jag tycker det är rätt skönt att få laga mat ifred (det räcker med Lilla N som gapar, skriker och försöker klättra på spisen). När vi kommer hem direkt efter dagis sätter vi oss oftast och pysslar samtidigt som maten puttrar på spisen. På morgonen går de två stora upp och sätter sej i soffan med täcke och kudde och stirrar en lång stund på barnprogram eller film, medan jag får vakna i min takt och husera med frukost. Vissa helger kan det bli TV en hel dag.
Jag resonerar så här; att barnen är på dagis till runt halv fyra. Då har de haft drygt sex timmar på sej att leka. Efter dagis åker vi och sportar en timme per barn. När de kommer hem är de trötta, hungriga och vill ta det lugnt en liten stund. Då får de gärna sätta sej framför TV;n upp till den timmen eller en och en halv eller vad det blir. Vi äter vår mat och efter det så leker vi tillsammans. Sen måste vi städa innan det är dags för kvälls bestyren. För att orka ha e
n positiv och rolig stund tillsammans så behöver de få en paus. Då bråkar de mindre och får en energi kick efter maten. När ska de annars vila? Det ju inte så att jag sätter mej och masserar eller läser för dem när matintaget är det viktigaste innan tårar och arga miner uppstår. Vill de pyssla eller lägga pussel så gör vi det, men de mest hektiska dagarna vill de faktiskt inte anstränga hjärnan så mycket mer. Efter maten är de pigga och har lust att göra saker igen, och då spelar vi fotboll, handboll, gör hinderbanor, dansar, sjunger, spelar instrument tillsammans eller vad nu andan faller på.
På lediga dagar och helger så blir det betydligt mer TV. De sätter på den när de vaknar sen sitter de en stund och tittar. Efter ett tag kommer figurerna från TV;n fram och i soffan och på golvet trängs barnen med Dora, Boots, Postis Per, dinosaurier, Turtels och allt annat de har. Sen leker de i takt med programmet. Utklädes kläderna åker ovanpå pyjamasen och rolllekarna blir allt vildare och invecklade. Efter frukost stängs TV;n av och vi hittar på
saker. Är vi hemma och äter så blir det oftast en film efter lunch annars har vi aktiviteter. Mellan dessa block leker barnen tillsammans eller var för sej. Är vi i väg, ja då gör vi ju nåt. På eftermiddagen blir det lite mer TV och kvällen ägnas åt lek, lek, lek. Så på en vecka blir det ganska mycket lek, men inte så mycket stillasittande.
TV;n har lärt mina barn att räkna på svenska och engelska och främjat deras räkning på spanska. De har lärt sej om former och svåra ord. De hittar fritidsintressen och de har lärt sej hantera olika känslor som ensamhet och ilska. De har fått en känsla för vad som är rätt och fel och ständigt kommer nya ord och ett intresse för historia. Så jag vet inte om jag tycker att TV:n är så tokig.Nu vägrar jag Cartoon och andra skit program, ibland slinker ett Svamp Bob Fyrkant in när jag är trött, men annars är det bra program de ska matas med tycker jag.
Innan barnen kunde jag tycka att det var jätte skönt att ta en hel helg att bara slappa, stressa ner och ta det lugnt en hel helg, eller till och med vecka när det var riktigt hektiskt. Då var det jätte skönt att ligga på soffan och glo på TV, äta lite, sova lite. Titta lite till, sätta på en bra film, träna en liten stund men framför allt att inte ha några som helst krav på sej. Bara slappa. Varför skulle inte barnen tycka samma sak? De lever trots allt i det tempo som vi vuxna tvingar in dem i. Nej jag tycker inte TV:n är en ond artefakt. Jag diggar TV;n. Både åt mej och barnen. Men det betyder inte att de får ha en egen på rummet! Jag tycker att vi är ganska aktiva ändå i den här familjen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar