Choklad och tragedi

Lite mahjong tillsammans med en marabou mjölkchoklad blev slut tampen på kvällen igår. Snygga sambon köpte med sej hem till sin kära flickvän. Så till glad ovisshet om katastrofen i en annan familj njöt jag av chokladen och lät mitt sura humör odlas i fred tillsammans med spelet.

Samtidigt i en annan del av vårt län, närmare bestämt på Vrinnevisjukhuset inne i Norrköping så hamnade en god vän i sjuksängen utan att få röra så mycket som ett lillfinger. I morse fick vi nyheten som först inte riktigt ville sjunka in. Världens gulligaste tjej har brutit ryggen. Två kotor har fått frakturer och under dagen ska hon ha blivit opererad. Men vi har inte en aning om hur hon mår i dagsläget. Olyckan skedde i i pulkabacken med barnen. Det blev ambulans och nu får hon inte röra sej. Det slog mej först att oj så hemskt. Sen slog det mej att kommer hon kunna gå igen? Sen slog det mej att om hon kan gå igen hur länge kommer hon vara sjukskriven med massor av smärtor? När kan hon återgå till jobb och till livet? För säga vad man vill, jobbet är väldigt viktig för den mentala hälsan! Och jag vet att hon vill vara en bra mamma till sina barn och hitta på mycket saker med dem. Stackars, stackars henne!