Räkningångest

Man längtar till slutet av månaden då pengar rullar in på kontot. Men samtidigt tycker jag att det skapar en hel del ångest. Hur sjutton kan man skaffa på sej så mycket räkningar? För när pengarna kommer in ska de också ut! Varje månad går jag med en klump i magen fram till datorn och kopplar in mej på min banks inbetalningssidor. Jag ser räkningssumman ticka mot 10 000, 12 000, 15 000, 19 000, och den fortsätter ticka. Det är dagis, försäkringar och den hutlösa elen! Det är vägavgifter, sotningsavgifter, och avlopp. Jag tycker ändå inte att vi skaffar på oss så mycket räkningar. Ibland tar jag ut strutshuvudet ur sanden och funderar på hur vi skulle kunna minska kostnaden, men jag tar aldrig en riktigt titt, eftersom alla räkningar känns som om de inte är utbytbara. Visst skulle ungarna kunna ha mindre aktiviteter, det skulle spara ett par tusenlappar om året, men barn är bara barn en gång. Det är nu vi formar deras kroppar, deras sinnen. Det är nu leder, muskler och senor stärks, byggs på och skapar en framtida hållbar kropp. Det är nu vi programmerar deras sinnen att engagera sej i konstruktiva saker så att de i tonåren inte ska gå sysslolösa och hitta på dumheter som vi inte kan hjälpa dem tillbaka ifrån. Men vi skapar också en hållbar vardag där grälen mellan syskonen inte är värre än att de ligger och kramas på kvällen. Vi skapar ett klimat i familjen där skrik och gap minimeras och där jag som mamma kan prata i vanlig samtalston med barn som inte är stressade, hyperaktiva eller irriterade. Barnen är med varandra mer eller mindre 24 timmar om dygnet. De går på samma avdelning på dagis, sover i samma rum och till och med samma säng. Vi som föräldrar försöker sära på dem någon gång varje vecka, men det är lätt att de tröttnar på varandra. Under sina aktiviteter kan de koncentrera sej på andra och annat. De lär sej stötta varandra och de får lite egen tid med sin mamma. Så personligen tycker jag inte det är en bra investering. Vad har man då kvar? Matkostnader? Inte för att jag exakt vet vad vi äter för under en månad, och inte för att jag vet vad en normalfamilj på tre barn ligger på men nog passerar vi 5000kr varje månad skulle jag tro. Huj, det var mer än vad jag ens ville erkänna för mej själv. Men jag brukar storhandla för runt 1500 och 2000 varje/varannan vecka. Där till kommer småhandlandet med mjölk, mellanmål, frukt och grönsaker som alltid tycks ta slut. Vi behöver mer fruktträd och buskar i vår trädgård!!!! Kanske en ko inte skulle vara helt fel? Eller är getmjölk lika gott?

Så är det någon med bra idéer och smarta lösningar som kan ge tips på vad som kan dras in på så varsågod kom med dem!!! Snart är det slutet på denna månad också!