Translate

tisdag 1 december 2009

Nu är jag ovanligt trött!

Jag har börjat kunna äta lite onyttigheter igen sedan några veckor tillbaka. Det betyder att jag kan stilla mina värsta choklad attacker. Jag har NJUTIT av att äntligen få sätta tänder i sötsaker. Så hände det igen igår. Jag åt lite chokladglass. Hela helgen har varit lite fuskig. Vi var och åt på restaurang i lördags, då tog jag efterrätt, i söndags hade vi gäster, då blev det glass till efterätt samt några chokladpraliner ur paradis asken. Sen igår kväll kunde jag inte låta bli att smutta lite glass. Straffet kom. Klockan fyra i morse kunde jag äntligen lägga ner min sargade kropp i liggläge och sluta de trötta blå ögonen. Jag har haft ONT! Men sånt är livet. Det tråkiga i kråksången är att huvudet är som mosad potatis. Det betyder att jag inte pallar att sitta på en föreläsning, eftersom det värker i rygg, mage, nacke och huvud och då känns inte stolarna i salen som ett lockand alternativ. Och jag kan inte plugga, eftersom jag tänker så segt att det jag skulle skriva, som ska lämnas in i morgon, bara skulle bli blaha och behövas skrivas om. Lite panik läge. Så planen är liggläge, förhoppningsvis någon timmes sömn, biblioteket, hämta barnen, tennis, laga mat, plocka undan, träna på att sjunga sånger med barnen till luciafirandet här hemma, natta barn och sedan sitta till klockan halv två i natt och skriva. Hoppa i säng. (sex? skulle inte tro det!) Gå upp, göra alla morgonbestyr till julmusik och tända ljus. Lämna barnen på dagis, plugga inför seminariet, skriva det sista, lämna in uppgiften jag inte fattar, gå i skolan på seminarie, ha handledning, åka och hämta barn. Vänta på sambon och sedan åka på julmys hos min bästa vän Frida. Utan barn. Utan hund. Bara jag. Jag är så lyckligt lottad!

Sedan är ju tanken att jag ska bli godkänd på både inlämningsuppgiften och på seminariet. Om jag sedan blir det är ju en annan sak......men vad sjutton jag är ju duktig ju!

Inga kommentarer: