BOBBO 7 ÅR

För sju år sedan sent på kvällenringde en glad men lugn Susanna och meddelade att min Bobbo var född. Tre hanar hade kommit välbehållna ut och tolv timmar senare var jag där och höll i min valp för första gången. Då visste jag inte vem som skulle bli min, men de kommande veckorna spenderade jag mer tid i valplådan utanför Borensberg än vad jag gjorde på jobbet. Familjemedlemmar kom och gick i huset. De åkte på träningar, till jobb och jag satt med valparna i knät. Sju veckor senare fick jag hem min älskade son och ett fantastiskt liv tillsammans med Bobbo började. Vi gick valp kurser, tävlingslydnad och agility kurs. Vi började tävla och klättrade i klasserna. Vi var i stallet om dagarna och han var gömd i en väska när jag gick in för att handla i mataffären. Tillsammans lärde vi oss nya saker och utvecklades långt längre än jag trott var möjligt. Vi var ute på äventyr och långa promenader. Och idag (eller igår eftersom klockan passerat midnatt) fyller han sju år. Sju år tillsammans. Han är världens bästa. Han gör mej genuint glad varje dag. Jag är full av vördnad och tacksamhet att vi valde varandra för sju år sedan. Jag är glad och tacksm att han vill vara min.

Dagen till ära har vi bakat och öppnat presenter till familjens skönsång. All fika har intagits på golvet och Bobbo blev synnerligen nöjd över sin nya pipboll. I över en timme låg han på piratmattan han fick i julklapp och tuggade och tuggade på sin fina, låtande boll. Godsakerna åt han upp låååångt senare. Bollen var mer intressant. I morgon ska vi ut och skotta snö, på söndag har han fördelsedagskalas. Alla mina barn får kalas!