Det känns som det är lite ont om tid.
Eller så är det jag som känner mej dum som blir orolig för att banens vänner inte vill komma.
Men det får jag ju inte visa.
Det är svårt att hitta tid nu innan jul, med människor man inte känner.
Men som den mamma jag är så har vi gjort ett försök. Så igår tog vi fram papper, lim, glitter, blommor, stämplar, saxar och pennor. Stora N gjorde ett inbjudningskort format som en glass som han fyllde med glitter, silkespapper och stämplar till sin tenniskompis Amanda. Mittimellan N klippte ut (mamma klippte) en katt i blått papper som hon dekorerade med glitter, blommor och stämplar och så skrev jag en inbjudan till bästa kompisen Linnéa. De båda inbjudningskorten hänger nu på respektive kamrats plats för att invänta föräldrarna och deras planerings kalendrar. Vi har bjudit in kamraterna på samma dag. Då kan det bli livat, eftersom Amanda har två syskon och Linnéa en lillebror som går på samma avdelning som mina barn. Så det kan bli sex barn och tre, fyra vuxna. Lungt? Nej, men förhoppningsvis riktigt, riktigt trevligt. Då får ju även Lilla N två jämnåriga kompisar hit, eftersom deras småsyskon är lika gamla som min lilltös. Jag tror jag kommer att storm trivas! Jag älskar mitt liv. Jag älskar mina barn. Jag älskar det här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar