Det spelar ingen roll hur mycket jag kastar, gör mej av med, sorterar eller organiserar, det blir lika stökigt här hemma ändå. Tro mej när jag säger att barnen har ett lätt rum att städa. De har lådor för gubbar, en för bilar, en för babysaker och en för klossar och sånt man inte vet vart man ska lägga. De har en korg för utklädningskläder, en tunna för dockor, en låda för lego och en för koppar, glas, mat och andra kökstillbehör. De har en stor och bra bokhylla, de har en suverän hatthylla, där varje barn har sina krokar och sina fack. Det enda som saknas är skohylla.
Jag har en låda för papper, en för spel och pyssel. Jag har ett skåp för filmer och musik, att skåp till akvariesakerna. Jag har en kista för kameraprylar och en garderob till mej och en till Stora N, två till Marcelo och tjejerna delar på en. Till och med ett halvt färdigt skåp (som aldrig blir uppsatt herr Diaz....) där vi ska förvara pärmar och sådant. Men ändå, ändå blir det sååå stökigt. Det ligger kläder, tidningar, leksaker, odiskad disk (hur kommer det sej, ungarna och jag ställer allt i diskmaskinen????) Vi får in sand, jord på hela golvet, kladdiga fruktavtryck på vardagsrumsbordet. Filmer rivs ut, lösa skivor ligger och drar till sej damm. Stenar letar sej in i alla vrår, akvariumet algar igen på två veckor, vi har finger och hand avtryck på nästan allt, nya soffan har blivit ett grustag. De vita köksluckorna blir dassgrå efter ett par dagar och vilket skåp man än öppnar resulterar i ett lavinras av prylar! Skor, skor, skor ,skor överallt. Men det värsta, absolut värsta av allt är väl ändå tvätten? Hänga in skiten. TRÅKIGT; TRÅKIGT; TRÅKIGT.
Trots att jag fått ett nytt hus, trots att allt fortfarande är fräscht så har jag inte utvecklat ett städsinne. Jag har inte erhållit mer lust till dammsugning eller ett organisationssinne á la Martha Stewart. Jag tycker det är aptråkigt att städa efter bakning men jag gör det. Men kan nån snäll själ ge mej en städrobot när jag fyller 33???? Jag har tröttnat på detta evighets göra.
Men jag gillar när det är fint,
33,3 sekunder innan nån spiller ut mjölk, kastar en smörgås, kissar utanför, springer in med leriga tassar eller klipper pappaer i små, små, små smååå bitar och tappar det på golvet. Fast jag har ju ett hem. Och jag har ju saker att städa, och jag har värme. Det är inte fyskam.
Hujedamej vad skönt det var att sova! Somnade i soffan medan barnen läste böcker. Är helt mör i skallen men ska nu ta tag i städningsbiten. Kram på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar