Translate

söndag 10 juli 2011

Stalldoft mmmmm...

Lille Skutt, en gammal goding
- Han heter Lille Skutt och han gör skäl för namnet, sa Lena och såg orolig ut.
Ja han heter Lille Skutt. Den lilla ponnyn som vi i två år sneglat på varje gång vi åker hem. Förra veckan gjorde jag slag i saken. Jag gick över till stallet och frågade om ungarna fick låna honom. Och det fick vi. Så idag var vi där. Vi mockade bajs. Det var ljuvligt! Vi borstade, kratsade hovar medan vi tränade på att prata med små bokstäver och inte busa i stallgången. Ungarna var jätte duktiga. Sedan sadlade jag och Stora N fick sitta upp. Jag promenerade och tjejerna gick med mej. Myggorna kastade sej över oss, så nästa gång väljer vi en annan väg! Sedan var det tjejernas tur att få sitta på hästryggen. Lille Skutt skötte sej exemplarisk. Han var pigg och framåt, snäll och lyhörd. Så om ett par dagar ska vi dit igen.
Barnen blev helt kära i Lille Skutt!


  
Tänk om jag fick en egen häst!
För mej blev det en liten chock att gå in i stallet igen. Saknaden slog mej som en örfil i ansiktet. Jag ville skrika att jag gör vad som helst för att skaffa häst igen. Doften, mockandet, borstandet till och med att sopa stallgången var nåt jag har saknat. Vill göra igen! Rida. Åhh så underbart. Men för nu får jag nöja mej med att låta barnen rida, och så får jag sniffa lite.

2 kommentarer:

Ann sa...

Det är underbart med hästdoft!! Men du ,du nämner inget om svinkalla vintemornar,frusna vatten ledningar ,stelafrusna fingrar,oviligt kallt läder , lera upp till knäna, skitiga täcken....;)

Åza Diaz Mägi sa...

Ha ha, saknar det med, fast inte lika mkt!