Familjekväll

Grillmästarna

Vi samlade delar av familjen och grillade tillsammans.  De äldsta i släkten börjar tackla av lite och nu är det helt plötsligt vår generation som är den drivande. Konstig känsla, men samtidigt är det kul att kunna samla så många människor från samma familj, från olika delar av landet och ha en underbar dag ihop. Maten var god. Vädret växlande, men vi kunde sitta ute under middagen. Den Gonzalezka familjen är börjar bli stor nu. Det är Marcelo, hans kusiner, föräldrar, moster, våra barn, sysslingarna och nu även en generation till i lilla Doglas. Den här kvällen var vi 15 stycken vid matbordet. Och då var inte Marco och hans familj närvarande. När skymning lade sej lämnade några oss. Men vi andra fortsatte.

Tre grabbar i ett badrum....

När Band Hero spelet åkte fram så försvann tre Halmstadsbor in i badrummet. Vi andra lirade gitarrer och trummor medan de rakade mohikanfrisyrer. De var helt klart inspirerade av Stora N;s coola frilla. Mycket skratt blev det! Hela natten. När klockan ringde vid fyra på morgonen för Marcelo som skulle jobba, så kröp jag och barnen, Nikki, Oscar och Timmie till kojs. Det var riktigt mysigt att sitta uppe så länge och spela och prata med varandra.

Morfar Raffa rockar loss med gitarren

Även om Gonzalez-familjen inte är min familj så känner jag så mycket samhörighet med 
dem. Ja, jag älskar dem. Jag har sagt det förr, och jag säger det igen. Jag är stolt över att jag kan ge mina barn den här familjekänslan. Samhörigheten. Släkten. I så många led. Isabella och Nikki är mina Barns sysslingar. Dogge


 och mina barnsblivande barn är fyrmänningar. Jag som knappt har kontakt med mina kusiner. Det är lite coolt faktiskt! Och jag hoppas vi fortsätter ha samma nära kontakt hela livet!

Bobbo och Elvis mös tillsammans mitt bland allt oljud