Lilla N börjar bli stor.

I går började Lilla N simskolan. Min lilla skruttunge! Hon har tjatat, på ett positivt sätt, att hon med vill simma. Så tillslut tänkte jag att hon får väl prova. Under samlingen satt hon med händerna framför ögonen och vägrade prata med Magdalena, ledaren,Lilla N ville inte heller tittade på de andra barnen. När de sedan alla gick  ner till sjön fick inte Magdalena prata med henne, inte titta på henne, men Lilla N följde med, Hon gick bland de andra ungarna med en hand framför ena ögat. Väl nere i bryggan stod hon och tittade på hur de andra barnen gjorde innan hon tillät Magdalena ta hennes händer och hjälpa henne att hoppa ner i sjön. Så var de igång. Sakta men säkert släppte det mer och mer för min lilla tös och hon deltog. Hon deltog! Det trodde jag väl aldrig skulle ske! Hon  måste ha haft en riktigt hög önskan om att få deltaga. Hon hade suttit i tre dagar och laddat. Sett hur storasyskonen fick plaska runt och måste ha känt att hon verkligen också ville. Så hon övervann sin rädsla för att vara med andra vuxna, sin rädsla att lämna min sida. Efteråt var hon så stolt! Hon satt och huttrade i handduken i mitt knä och lös som en sol. Jag frågade om hon var stolt över sej själv. Då avfyrade hon ett av sina vackraste leenden och nickade med hela huvudet. Det är den känslan jag eftersöker att barnen ska hitta. Självbelönandet. Jag var sprickfärdig av stolthet. Hon var yngst av barnen ( varför är alltid mina barn det?), det skilde nåt år till den som var närmast i ålder. Mittimellan N var 3½ när hon började simskolan förra året, och då gick hon med 5-åringarna. Det är skillnad mellan systrarna i mognad både mentalt och kroppsligt. Men nånstans på vägen har min lilla bäbis vuxit och blivit stor. Hon vill vara mer och mer självständig. Hon utmanar sej hela tiden. Jag försöker hänga på. Försöker att inte stoppa henne. Det är riktigt coolt att se hur hon blir mer och mer kompetent. Att hon blir medveten om sin egen förmåga. Inte bara hänger på sina äldre syskon. Jag njuter av att se hennes glädje. Njuter av att se henne utvecklas och skapa en egen liten personlighet. Just nu är hon på sin egna lilla upptäcksresa i sin värld där hon tar reda på vad hon gillar och ogillar. Där hon tar reda på sina styrkor och jobbar på sina svagheter. Jag njuter av att vara åskådare längs med vägen.