Jag förstår inte. Jag gör verkligen inte det. Varje veckodag tittar jag upp på himlen och tänker ut alla roliga saker man skulle kunnat gjort om man bara varit ledig. Vädret är fint och möjligheterna är enorma. Så tänker jag, det där gör jag i helgen! Så kommer lördagen och det blir REGN! Det blåser kallt och är rugg-uggle väder. Jag blir så trött! Före barnens tid gillade jag visserligen även detta väder, då var det bara kall blåst som fick mej att vara inne. Men efter ett antal lunginflammation, sjukhusvistelser, krupp och månader av dyngsjuka barn ogillar jag starkt jag detta väder. För det betyder mer sjuka barn, mer inlåsta i huset och komma efter i skolan, sömnlöshet, stress men framför allt att se mina små barns avmagrade kroppar och hålögda ögon skaka i våldsamma hostattacker. Det är inte roligt. Nu har jag dessutom själv varit sjuk hela hösten, så jag vet inte riktigt om att ligga på våt mossbeklädd mark med blöta regndroppar plaskandes i nacken heller är ett så bra alternativ. Så jag undrar nu i mitt stilla sinne om det blir nåt sök i dag. Kallt är det också. Vi får väl se, det är ju några timmar kvar till eftermiddagen.
I ett par månaders tid har jag haft noll lust till att träna Bobbo. Men igår kväll väcktes lusten igen. Jag vill jätte gärna starta ett jaktprov med honom nästa år. I morse frågade jag Marcelo om han ville skjuta, han grymtade ja, så kanske om motivationen håller i sej så
kan det bli någon start till sommaren. Men det är hårt arbete framför oss då. Dessutom vill jag verkligen starta lite mer agility tävlingar i sommar och så såklart testa freestyle. Men där känns det som jag fastnat lite. Så jag ska göra det jag tycker är kul och då blir det massor av skogsträning och sjöträning.
I bland kan så små saker göra mej så lycklig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar