Grattis jä...la Valentin!

Klockan sex i morse sa kroppen ifrån. Då vaknade jag av att det super värkte i min rygg. Det var en fruktansvärd känsla. Jag kunde inte kliva upp, det enda som gällde var att vrida och vända och försöka stretcha ut alla senor, ligament och muskler. Ingen ställning var skön i mer än 30 sekunder. En timma senare, med molande huvudvärk, illamående och allmänt illabefinnande kravlade jag mej upp till vår massagestol och satt i en halvtimme och knådade min värkande rygg.

Nu är jag som en retlig tigerinna. Jag är irriterad. Tycker allt är jobbigt. Har inte lust med någonting. Blir arg över att det är jag som måste ta hand om tvätten. Vägrar! Vill inte åka och handla. Av förstårliga skäl så har vi inte gjort det de senaste dagarna. Och det fanns ju en anledning till att vi infann oss på Maxi i fredags. Så vi kan väl säga att alla hjärtans dag inte kommer att bli den lyckade dag som alla förväntar sej. Gubben kommer ha en sur, stressad flickvän som inte vill passa upp och som inte vill bli uppassad. Mina barn kommer ha en mamma som inte leker de roligaste lekarna och inte ler. Bobbo kommer nog kanske njuta lite, för att idag ska jag gå en lång promenad på minst två timmar. Kanske det kan råda bot mitt dåliga humör?

Vi skulle ha en skrivarlya utanför huset där jag kunde sätta mej ifred. Låsa dörren. Ligga på en säng. En dator att skiva på.Kunna läsa ifred. Lyssna på lite musik. Kanske titta lite på TV. Ja just det, jag har ingen som kan ta barnen. Så skrivarlyan skulle stå tom........(positiva jag...)