Translate

tisdag 21 december 2010

Små saker som gör en glad

Ibland kan jag börja skratta högt. Eller le stort. Så där utan uppenbar anledning för andra. Men det är för att jag kommer på så där små saker som jag kan vara lycklig över. Nu under ett par veckors tid har jag vaknat med den känslan flera gånger. För Pluto kan hålla sej. I höstas var jag tvungen att kliva upp klockan sex på morgonen för att släppa ut honom om jag inte ville att han skulle tömma blåsan på golvet. När jag var mitt uppe i det kändes det som om det aldrig skulle ta slut. Så jag började operation inlärning. Om det är den som gett resultat eller om det bara är det faktum att han är större och har mer kontroll idag låter jag vara osagt. Idag gick jag ut med honom 9.20. Och sista kissen fick han vid tio i går kväll. Natten har varit jobbig. Jag har sporadisk sovit ett par minuter här och där mellan elva och fyra i morse. Vid halv sex somnade jag helt och klarade inte av att slita upp mina blå förens klockan var tio över nio. Medan jag kämpade med att orka gå upp så tänkte jag på min valp. Undra hur kissnödig han är? Så här länge har han aldrig hållt sej förut. Har han kissat inne? Tillslut kom jag upp, slet på mej ett par byxor och öppnade dörren för hundarna. Bobbo fick ju rycket härom kvällen och gick ut på vägen och skällde ut en grannhund. Efter det får de inte vara ute själva. Så där stod jag i snön och huttrade och såg hundarna springa runt innan han damp ner rumpan och kissade. Visserligen länge, men han kunde hålla sej! Det är sånna saker som gör mej så glad. Utveckling.


För ett år sen var det ett rent helvete att åka och handla med mina tre juveler. Jag morrade och bävade hela tiden för att släpa in dem i affärer. Men jag gjorde det. Varje gång. För jag handlar alltid utan Marcelo. Det är jag och mina tre barn. För nån månad sedan slog det mej att numera är det supersmidigt att ha med sej dem! När hände det? Sakta har det smugit sej på. Jag kan inte ens komma ihåg när det var jobbigt längre. Ett halvår sedan? Tre månader? Jag vet inte. Jag är glad över att de små sakerna i vardagen funkar och att livet blir lite smidigare.

Inga kommentarer: