Translate

torsdag 30 december 2010

Bobbo 8år

I dag fyllde han år. Min älskade vovve. Min son. Min själs älskade. Det kommer in en del själar i ens liv som berör som få kan. De får man vörda och skydda. Jag har haft turen att få flera som riktigt krupit in i mitt hjärta. Först var det Axton, min svarta skugga till vän. Min svarta ängel som gjorda allt fel så det blev så rätt. Och nu har jag min Bobbo. Han är svårslagen. Alldeles speciell. Det är med lite ångest jag inser att han nu går in på sitt nionde levnadsår. Inser att åren vi har tillsammans börjar ta slut. Kanske bara ett par säsonger kvar att tävla tillsammans. Jag har märkt skillnad den senaste månaden. Om det beror på Pluto eller ålder kan jag inte avgöra. Men Bobbo leker inte lika mycket längre. Han springer inte lika fort. Han klara av ett par dagar i stiltje på ett sätt han inte gjort förut.  Däremot har han samma klipp. Samma sammarbetsvilja och det märks inte att han numera klassas in som en "gammal" hund. Tollaren har en enorm livsglöd och energi högt upp i åldrarna. Det är en av anledningarna till att jag valde rasen. Så jag förväntar mej några bra år till. Men livslängden förväntas vara runt 10 år. Det är väldigt nära....








Se hur höga vallarna är här hemma!
Vintern är underbar!
För att fira hans dag fick han följa med och åka skridskor med Frida, våra barn och Nikki. Det var lagom kallt och barnen sysselsatte båda hundarna genom att kasta boll och busa på isen. Sedan tog jag mina grabbar på promenad med Lilla N i pulkan och de två stora i tryggt förvar hos grannen. Nikki tog sin runda mage in i sängen och somnade på stört. Det är inte lätt att vara gravid med bara två månader kvar. Vi fick en underbar stund jag och min älskade Bobbo i vinterlandskapet. Det var så tyst. Bara vi. Och så grannen som kom körande med bilen från jobbet, med rottisen Benson springandes efter. Såg lite roligt ut. Han såg dessutom lite skamsen ut. Men snabbt som ögat fick han in sin hund i bilen innan han sprang fram till mina två lösa hundar som satt på kommando. I bland är det uppfriskande att bo på landet.


Att öppna paket är det bästa
som finns tycker Bobbo!



Hemma bjöds det på smaskigheter, tomtebloss, paket och sång. Nikki fortsatte sova igenom firandet men Patte hade hunnit komma hem och deltog i firandet av Bobbo. Presenterna, en aktivitetskon och en pipbil var två stora höjdare. När Bobbo tillslut valde bilden så snodde Pluto konen och försökte i en timmes tid att få ut kexen som var gömda inuti. Nu ligger båda hundarna helt utslagna. Det blev många timmars aktivering och kylan tar också på orken. Nu är det bara kvällsmaten kvar sedan lägger vi den här födelsedagen till handlingarna. Vi glömmer bort hans ålder. Blundar för tidens tand och njuter av att ha honom här hos oss i familjen. Så länge han inte visar något annat så är han i sin bästa ålder. Snyggast är han också!

Inga kommentarer: