Lyssna på kroppen

Jag får ofta kritik att jag gör för mycket med mina barn. Denna termin ligger vi på en mindre nivå än vanligt, av den enkla anledningen att jag har mer än vad jag brukar omkring mej, och jag ska ju också orka. Alla ungarna är eller har aktiviteter ons, tors och fredag. Det är fyra timmar mer rörelse i veckan än vad de får på dagis. personligen kan jag tycka att det inte är så mycket. Är det nåt som forskarna klagar på så är det just att våra barn är stilla för mycket!

Men trots att vi oftast har nåt att göra varje dag, förutom denna termin då det är mycket mindre....så är inte självändamålet med träningen att de ska bli bäst. Huvudsaken är att de har roligt och att de rör på sej. Använda kroppar är bättre mående kroppar är både min och Marcelos melodi. Vi vill att våra barn ska vara lite halvbra i det mesta och kunna hänga med på äventyr och upplevelser och känna en säkerhet i att deras kroppar kan och att de håller. Om de sen så småningom vill satsa på någonting så är det deras val. Inte vårt. Vad vi tycker är viktigt är att allting är på barnens nivå. Att det ligger efter deras kapacitet. Det är därför Stora N är hemma med mej idag.

Egentligen skulle de spela fotboll idag. Men vi stannar hemma idag

Härom kvällen fick han en feber topp och var allmänt slö. Pigg igen på morgonen och katastrof i humöret i morse. Det betyder att det inte blir några aktiviteter denna vecka. Vi stannar hemma och lyssnar på hans kropp. Trots hans tårar och vädjan. Tillslut skrek han att han inte vill lyssna på kroppen. Bara det är ju ett tecken att det är dags att vila en aning. Så då gör vi det. Vi tar en vecka då vi är hemma, leker med kompisar, tittar på film, myser och slappar. Stora N får dessutom stanna hemma från dagis idag bara för att det inte ska bli mer konflikter för honom där. det räcker med den draman som andra barn spelar upp. En ostabil själ till skulle inte göra hans dag trevligare. Så han sitter förnöjt och tittar på nicke Nyfiken och äter kex, medan jag snart ska börja transkibera. Tillsammans ska vi ta en lunch promenad med hundarna i skogen, vi ska ta med oss varsin kamera och fota lite. Vi ska laga ärtsoppa och pannkakor till lunch och sedan sitta och kramas lite. Jag kommer inte få så mycket gjort. Men jag hade tänkt att vila upp mej ändå. Min kropp skriker efter vila efter flera nätters pluggande. Nånstans måste ju jag också lyssna på kroppen. Den är ju vårt tempel, den som bär vår vilja och våra lustar. Jag tycker att det är jätteviktigt för mej att ta hand om den, och som mamma är det min främsta uppgift att lära barnen att ta hand om både sina egna kroppar och sina själar.