Translate

lördag 2 oktober 2010

Kärleksgåva

När man varit tillsammans i 19 år, som jag och Marcelo, så får man ta sej igenom kriser och katastrofer. Men man får också försöka navigera genom den andres privata villrådighet. Och det är väl den bit som är svårast att överleva tror jag . Man får liksom överleva att partnern är sur, tråkig, arg, butter och irrationell. Men det är ju inte alltid så kul. Med andra ord är jag inte så kul just nu. Problemet denna gång är att Marcelo också håller på att gå i väggen samtidigt som han har en 30+ kris. Ska livet verkligen vara så här? är frågan vi båda ställer oss tyst för oss själva. Vi har överlevt fem år av småbarnsår med tre snabba troll. Vi har och kämpar oss igenom penningbrist eftersom jag inte får så många ören på kontot, och både han och jag vet att det är bara att sänka huvudet och gå mot stormen. Vi börjar närma oss slutet. Vinden kommer snart att mojna. Men jag vill ha roligt fram tills dess också.

I går var en liten, mini, puttig urladdning innan Marcelo åkte till en begravning. I sina goda vänners lag, och tack vare Linda så kom han hem med en present. En kärleks gåva som var den bästa på bra länge.

Jag är inte så mycket för choklad, eftersom jag inte får äta. Det blir liksom ett antiklimax som gåva... Blommor gör mej deprimerad, eftersom de dör. Jag är nog inte vidare lycklig för sånt som jag inte har en användning över. Ljus kan vi inte tända så länge hulliganen Lilla N får röra sej fritt. Då brinner både barn och möbler upp. Bio är kul i bland när orken finns, vilket den inte gör. Gå ut och äta med en butter Marcelo är inte det roligaste. Så jag är ganska svår faktiskt att muntra upp.

I går kom han hem med en svart sten. Och ett leende.

Kärlek! Helt plötsligt fick vi en jätte mysig fredags kväll där vi tittade på film, jag höll om hans fötter och barnen somnade i våra famnar. Ljuset i hans ögon och den absolut oväntade gåvan kan jag leva på länge till. Jag vet ju att vi har en stabil relation, jag vet att vår kärlek är ovanlig men ibland behöver även jag påminnas om det.

Tack snälla Linda som pekade ut vad en karl behövde göra för att tända ljuset i ögonen på oss båda igen. Tjejer vet vad tjejer behöver! Marcelo han nappade på förslaget och det älskar jag honom för!

Inga kommentarer: