Förlåt till er alla!

Jag ber om ursäkt. Förlåt. Kanske ett ord som borde tas på mer allvar än så här, för jag kommer inte ändra någonting. Jag kommer fortsätta på samma sätt. Men jag ber ändå om ursäkt.

Jag ber om ursäkt för att jag är dålig på att svara på sms, på meddelanden via fb och bloggen. Jag ber om ursäkt för att jag inte tänker så mycket på alla er andra och eran situation. Förlåt att jag lever i min bubbla och tänker på mej, mitt och mina egna. Jag är självupptagen, glömmer bort er, vad ni sagt och era behov. Jag kanske har lovat saker jag inte håller, kanske glömt komma till ett bestämt möte. Jag gör det inte med flit. Jag är bara så insnöad på mitt liv just nu. Jag lever timme för timme, dag för dag. Mina dagar kan tyckas vara lugna men är fyllda. Forskningen fyller min hjärna och mina timmar. Barnen får resterande tid och alla ni andra kommer sen. Mitt hem svämmar över av dammråttor och tvätt. Det är aldrig städat längre. Maten består till 40% av halvfabrikat. I bilen till och från dagis pluggar jag spanska och tidiga mornar eller sena nätter bloggar jag en stund.

Så här kommer det vara fram till januari. Sen kommer det förhoppningsvis bli en stressig tid när jag blir nyanställd. Sen lovar jag att ta mej mer tid. Visa att jag älskar er. För det gör jag. Alla ni som orkar vara kvar blir inbjudna till fest. Jag ska fira er och bjuda på skratt.

Fram tills dess så flaggar jag för min födelsedag som jag hoppas ha tid att fira i slutet av november. Jag tänker mej tåg, hotell, Stockholm, god mat, hög musik och en avslutning på Stockholm Horse Show. Vet inte om pengarna eller tiden finns, men jag hoppas. Är det nån som fortfarande vill vara med mej då?