Dop och familjegräl

I dag var det dags för Lina att få vatten på huvudet. Nu är hon en del av svenska kyrkan och har fått namnet Lina Maria.Lilla N gjorde sitt bästa för att förstöra cermonin men jag tror att mina hot och arga blickar till slut gav verkan. För hon satte sej så långt från mej hon kunde och tjurade. Marcelo jobbade som vanligt, säger han, själva cermonin missade han, men fikat kom han i tid till. Hmmm...undra vad som var mest lockande..... Jag hamnade vid samma bord som Neli. en av mina kusiner på min fars sida. Marcelo räddade situationen när han kom, men jag visste verkligen inte hur jag skulle vara. Vad skulle jag säga, göra? Jag har hört av andra i familjen att hon, inte kanske pratar skit om mej, för skit snack då ljuger man och säger bara elaka saker, men nåväl att hon baktalat och sagt elaka saker om mej. Det borde ju bero på att hon inte gillar mej, tänker jag....Jag har dock absolut inget mot henne. Hon är en kul typ som alltid får mej att lé. Men jag hatar fjäsk och inställsamhet. Och jag kan ju inte fejka och vara jätte trevlig så att hon är trevlig mot mej, för att sen höra hur falsk jag är, hur ful jag är, att jag är dum i huvudet och sagt "fel" saker...... Så då tänkte jag först att om vi bara pratar väder och vind, eller så lite som möjligt så kan det ju inte bli fel? Marcelo vet om spänningen, men han är lika skön som alltid och pratade på när han väl dök upp. Isen släppte och vi började prata som aldrig förr. Helt krasst så har ju inte jag några problem med henne. Jag har alltid gillat både hennes person och sällskap. Och idag kändes det faktiskt inte som om hon ogillade mej heller. Så komplicerat allt kan vara.... Jag brukar inte bry mej om andra människors åsikter. Men jag gillar inte att bli sårad, lika lite som nån annan, och Neli ligger mej varmt om hjärtat och då gäller det att sköta hjärtat så att det inte blöder mer än nödvändigt. Och ska sanningen fram så är det bara vad jag har hört av andra. hon har ju inte stegat fram till mej och sagt "fåntratt" eller nåt annat. Så kanske hon är lika rädd att bli sårad hon? Ja ja, livet ska vara lite komplicerat så att vi lär oss nya saker hela tiden. Jag hade i allafall jätte trevligt både på dopet och i Neli och Bobos (hennes urtrevliga kille, jag vet samma som min hund, men då måste ju namnet vara lyckat!) sällskap.

Barnen lekte för fulla muggar och Stora N skadade sin tå. Han kan knappt gå på foten än mindre sätta foten i en sko. Förhoppningsvis går det över till i morgon men just nu är han ynklig och liten och det är VÄLDIGT synd om honom. I vanliga fall brukar ju sånt gå över på en stund, men han har faktiskt fortfarande ont. Stackars honom. Vissa straffar Gud direkt. undra bara vad han straffade min son för?

Mirakel Lina är dotter till min kusin Thomas, Totte Andersson. Camilla, hans fru och Totte har i flera år försökt få barn och diagnosen var att det inte blir några. IVF försök och naturlig gång, stängda adoptionsdörrar och loppet var kört när stickan visade att ett litet foster låg i Millas mage. Totte, jag och min faster Susanne, alla har vi fått reda på att det är omöjligt är nästan omöjligt att få barn . Alla har vi nu blivit föräldrar. Lina är det senaste mirakel tillskottet i familjen. Sen tidigare har Milla sonen Kim som nu är en suveränt stolt storebror. och familjen är nu komplett. ( Men frågar ni mej tror jag nog att det blir en liten knoddis till där om nåt år 

Lilla Lina med sina gudföräldrar Bobo och Annelie, mamma Milla, pappa Thomas och storebror Kim

eller två...) Ett jätte grattis till Lina och hennes lyckliga familj på denna varma, härliga höstdag när hon välkomnades av nära och kära.