Nytt jobb igen.

Mitt skrivbord, mitt i rummet.

Två dagar har gått och jag är på plats. Skrivbordet är mitt. Jag har möblerat om i arbetsrummet. Träffat kollegor. Fått mitt schema, fyllt i kontonummer för min lön. Jag har träffat min chef, som snart ska sluta. Jag har fått en egen bärbar dator, men inget inlogg. Jag har gått på föreläsningar, blivit bjuden 
på mat. Arbetsplatsen består av ett misch mash av människor. En ny tyska från Stockholm, en tvåbarns mamma från Nyköping, min gamla studievägledare från högstadiet, en tatuerad rekto,r ja listan kan göras lång. Det känns som en riktig skola med alla dess olikheter och likheter. Och jag tror att det kan passa mej. Det är ju det jag saknade från min första arbetsplats. Samtidigt kan jag slås av hur enkelt vissa saker var på den privatskola jag arbetade på förut. Städning och datorproblem var bara att hugga tag i medarbetaren nära, för de var där. Här är det en hel apparat att få golvet torkat eller fixa  så att datorn och skrivaren får kontakt. Jag har faktiskt inte tänkt så mycket på mina gamla kollegor sedan jag började jobba. Förutom Magda såklart. Jag saknar Magda. Nu är vi fyra språklärare och jag hoppas någon kan axla Magdas roll. Men hon är outstanding så henne kommer jag nog sakna resten av livet. Jag är trött när jag kommer hem. Men barnen får ändå lite kvalitet av mej. Jag läser böcker, spelar spel med dem. Marcelo har roat dem i två dagar nu, men i morgon börjar dagis och frita igen. Nu är jag igång. Nu har jag börjat min tredje skola på två år. min arbetsplats. Och schemat är jag rätt nöjd med!

En del av skolgården och terrassen från caféet.