Träning

I dag  så  har jag rört på fläsket. Med min kusin Neli i släptåg kastade vi oss in på en power-nångting-dance- roligt. För roligt var det. Och länge var det. Efter en kvart var jag genomsvettig. Efter tjugo minuter lade ryggen av, efter en timme var jag helt slut, totalt, klippt färdig! Så här trött har jag inte varit på länge, länge,länge.  Jag upptäckte saker hos mej själv som jag saknat. Jag har saknat nerven på passen. Jag har saknat gymlukten. Jag har saknat den del av mej som älskar träning. Och hon var med mej i rummet idag. Jag vill mer! Vad jag också lade märke till var just alla skador jag har. Skador jag kunnat ignorera eftersom jag inte överanstränger mej längre. Aj aj AJ i ryggen. Muskelfästena i rumpan är fortfarande inflammerade, de värkte ihjäl sej också. Mitt låga blodtryck fick rummet att snurra vid balansövningarna, fötterna höll sej ovanligt lugna, men visst känns de. Huvudvärken bultade och jag är för fet för att göra vissa saker. Händerna var totalt bortdomnade under perioder och jag kunde inte röra fingrarna. Men jag kunde vara med! Jag gjorde det! Jag är så oändligt tacksam att kunna stå där på träningsgolvet! Jag är så obeskrivligt glad att jag inte ligger i en soffa med så mycket värk att jag inte kan göra någonting. Min tanke är att om jag går varligt fram så kommer min kapacitet sakta öka. Jag kommer kunna göra mer. Men då måste jag vara snäll mot min kropp. Så massagestolen fick ett besök nu i kväll. Jag åt och drack tills kroppen var nöjd och i morgon funderar jag på att testa lite yogasteching. Jag har hittat en sida på nätet som ger lite tips hur man kan strecha och läka kroppen samtidigt. Sånt gillar ju jag. Mer streching åt folket! På onsdag är det dags att testa zumba!