Gråta

Nu skulle jag vilja lägga mej ner och storböla. Gråta ur all ledsamhet, all stress och all spänning. Jag skulle vilja lossa på alla band kroppen snört ihop sig med, trolla upp knutarna. Jag ahr äntligen lämnat in min spanska uppgift med lite dygt 20 timmar kvar till deadline. Trodde jag. Tills det visade sej att ena uppgiften skulle blivit lämnad i fredags. Jag missade med fyra minuter. Så det kan vara kört. Men hon skrev faktiskt att jag skulle skicka in dem tillsammans i samma mapp på blackboard.. Jag förstår i efterhand att hon menade de två sista uppgifterna, men det var inte så jag tolkade det. Men mappen försvann och nu kunde jag inte skicka dem i den mappen alls efter att jag i panik slängt iväg första uppgiften 00.03 istället för 23.59. Jag vet inte. Det känns så futtigt att missa pga av en sån liten grej. Jag har ju gjort allt. Och jag har verkligen slitit de sista veckorna med uppgifterna. Sista veckan har varit en nattmardröm varje natt. På dagarna har jag läst igenom nattens arbete och rättat till de trötta tankekullerbyttorna jag gjort ett par timmar tidigare. Nu känner jag mej tom. Ska se om Marcelo vill ge mej en kram innann jag börjar planera mina första lektioner. I morgon börjar jag mitt nya jobb.