Dagen är till för vila, varför är den annars röd?

En rosa bock, politiskt korrekt, och ett
måste om man har en Mittimellan N i bostaden.

Nu har julen åkt ut. Alla tomtar och snögubbar, alla stjärnor och granen är nermonterade, ihop packade, undanskuffade. Tills nästa gång om sisådär elva månader. Bästa av allt var att packa ner granen i en säck, med ljusen kvar. Och inte ett barr att dammsuga. Ingen som är död. Ingen ångest. Återvinning av samma gran nästa år. Perfekt. Ananrs har vi haft en slappardag här hemma. Mittimellan N klev aldrig ur nattlinnet ens en gång. Jag tillbringade morgonen framför datorn med mina spanska kompletteringar. Sen blev det väldigt mycket pratande med Nettan i telefon. Det var länge sedan vi haft sånt maraton. Två gånger dessutom. Samtalsämnet. Gnäll på pojkvänner. Bästa som finns! 

Bobbo har börjat gilla att slappa han med
på äldre dar.

Sen slappade vi och slappade och slappade. Stora N läste sin första bok. Max lampa. Han var jätte stolt. Han fick även prova på att göra korsord och jag tror det var rätt grej för honom. Jag riktigt såg hur polleterna ramlade ner i rad medan han ljudade sej igenom orden. Sen städade jag innan vi dansade små grodorna  och prästens lilla kråka. Vi öppnade smällkarameller, Pluto lyckades stjäla en av mina karameller så jag fick bara en. Julgranen pyntades av och julen lastades ner. Och hör och häpna jag strök mina nytvättade gardiner!!!!! Jag stryker aldrig. Men nu gjorde jag det. Och nu till sist, när natten gjort sitt inträde har jag suttit med spanskan igen. Snart kanske jag är klar med en uppgift. Hur sjutton ska jag hinna till på söndag?

Pluto har tagit slappandet till nya höjder.
I dag vägrade han gå ut när det snöade.