Snygga skrivbord

Jag har börjat göra mitt första skolarbete på datorn och det känns jätte skönt att kunna vara hemma att arbeta. Dels för att jag gillar miljön, dels för att Bobbo slipper vara själv men också för att jag tänker bättre när jag kan röra mej mellan olika miljöer, som inkluderar litteraturläsning, datorarbete samt lättillgänglig mat. Dessutom kan jag ta mej ut på en uppfriskande miljö i skogen under lunchen om tid finnes. Idag gör det dock inte det, men annars.

Just miljön var nog den värsta på den skola som jag tillbringat de två senaste veckorna på. Arbetsrummet var överbelamrat med saker. Knappt en golv yta på tre cm fanns att tillgå. Jag planerar sämre, tänker sämre och blir på sämre humör i sådan miljö. Jag blir galen och stressad. Inga bra adjektiv för en lärare. Jag förstår inte hur de står ut! Nej jag gillar när det är luft och rymd och städat runt mej. Det får gärna vara ett organiserat kaos men bara det ser ganska så prydligt ut så fungerar hela min kropp mycket bättre. Hur kan man få något vettigt gjort när man knappt kan hasa sej fram till sin arbetsplats? Märkligt.

Jag trodde inte att jag var en person som gillar ordning i den grad jag gör. För jag har alltid varit väldigt slarvig av mej. Det blir oordning, jag städar lite sporadiskt och har alltid tyckt att det är viktigare att göra roliga saker än att bädda sängen eller att diska. När jag fick mina barn så måste man plocka undan på ett helt annat sätt för annars blir arbetsbördan för stor för att man ska palla med den två dagar senare, men detta med att inte kunna arbeta utan att ha det fint runt mej var något nytt. Jag gillar att vila ögonen på vackra saker. Jag gillar och mår bättre när designen i ett hus eller i en affär är snygg. Detta är omedvetna val jag gör i mitt liv. Tex handlar jag inte gärna i affärer som är fula. Willys är ett exempel. Jag blir ledsen och oinspirerad där inne. Jag tycker inte om att åka till regioner i länder med kargt, tråkigt landskap. Jag hatar städer och stadsdelar med för mycket bilar, om det inte är snyggt gjort. Vilket gör att jag drar mej för att åka till vissa delar i världen, eller hemma i stan. Östra promenaden är ett sådant ställe jag ogärna vistas i eller åker igenom. Jag väljer hellre en annan väg. Det här är val jag gjort i hela mitt liv utan att tänka på det och det var först när jag började på universitetet som jag började reflektera över mitt sätt att undvika och återkomma till platser. På min första praktik plats mitt först år på lärarutbildningen var jag i en mellanstadie klass. Jag hatade varje sekund. Jag vantrivdes, jag ville hoppa av skolan, sjukskriva mej. Jag blev ledsen deprimerad, håglös och tappade all glädje. Jag dog och fick panik på samma gång. Varför? Skolan var ful, tråkig och vidrigt möblerad. Jag kan inte komma på något annat. Så fort jag fick gå vidare till nästa ställe blev jag glad, positiv och full av energi igen.

Det roliga i kråksången är att jag som person är inte intresserad av inredning, mode eller design. Jag klär mej inte speciellt snyggt, jag orkar sällan fixa håret. Jag är nöjd med billiga IKEA möbler och tänker mer på priset än utseendet när jag handlar saker. Jag är slarvig, hinner och orkar inte hålla snyggt hemma. så denna sida av fin miljö runt mej är lit komisk tycker jag. Det passar liksom inte riktigt in i mönstret. Men sån är jag och jag är glad!