Nonsens inlägg

Jag har verkligen inget vettigt att säga. Inspirationen att skriva här på bloggen börjar ta slut. Vad finns mer att säga liksom? Jag är varken en särskilt intelligent person, en virtuos med ord eller särskilt originell. Jag är så dödtrist vanlig, och nu är mitt liv så typiskt vardaglig att inget överspännande händer. Jag tränar hundar, går på möten, arbetar på mitt jobb, funderar över min framtid, leker med barnen, pussas med min sambo och svär åt mörkret och huttrar i en kall bil varje morgon och eftermiddag. Just nu är det mycket i livet som kretsar runt vikten. Jag vill så gärna tappa de första tio kilona. Jag vill så gärna ha lite mera ljus så jag kan gå ut på promenad med hundarna  och se någonting. Jag vill ha en grön gräsmatta så jag kan träna mera ute utan att förfrysa fingrarna. 


Jag har börjat läsa en del bloggar. Andra bloggar ha jag lämnat. Det finns bloggar jag saknar, men som jag inte vågar läsa. Jag är för blödig, för rädd att läsa saker om mej som jag inte vill läsa, alltså låter jag bli helt. De bloggar jag nu läser, en del i smyg, en del helt öppet, är bloggar som är naknare än min, ärligare, en del är roligare, några är riktigt smarta och underhållande. Jag är inte sån. Jag är en grubblare, en som tänker funderar och känner. Men nu ett tag har jag känt att mina tankar liksom stannat upp. Mest handlat om praktiska saker och jag kan inte riktigt skriva något intressant om tankar som bara rör mitt vardagliga liv. Det betyder inte att jag är missnöjd med mitt liv. Jag har rätt kul, men vet inte vad jag ska skriva om. Så här trist är jag nu. Bättre att jag går och spelar lite Wii.....