Harrang av arg Liten N

Lilla N är inte helt 100 frisk och hennes dåliga mående har satt sej på humöret, minst sagt. Idag cyklade tjejerna och jag gick med Bobb ner till busshållplatsen för att hämta storebror. På vägen hem ville hon inte längre. Nåt som alltid, och jag menar ALLTID funkar är när jag tävlar med henne sista biten. inte idag. I dag blev hon asförbannad. Jag ignorerade hennes dåliga humör men jag hörde henne muttra, morra, skrikaoch gnälla bakom mej. Här är delar av Lilla N:s harrang som varade ca 1km.

-Åhhhhhh jag blir så arg på de här trötta, inte fungerade benen. Varför är ni så trötta? Jag blir så arg. Åhh jag orkar inte, mamma du får inte gå så fort. Varför går du så fort. Jag blir galen på den här dåliga cykeln, den.....jag tycker inte om den här cykeln, jag tycker inte om de här benen. Det enda jag tycker om är att duscha. Jag tycker om att duscha och att äta godis och titta på TV. Det är det enda jag tycker om. Det är skönt att duscha. Och att titta på TV. Och äta godis. Och så tycker jag om Fångarna på fortet som mamma tittar med oss ibland. Det är ett bra program. Det tycker jag om. AHHHHHHHH!!!!! Jag är så arg! UHHHHHHH! Duscha tycker jag om, och Fångarna på fortet!

När vi åkte hem tidigare idag så blev hon galet arg på sin storasyster. Det gick överstyr och det har det mesta gjort de senaste dagarna. När jag pratade med henne råkade jag säga:
- Vad är det som har hänt? Vad är det som gör att du är så arg hela tiden? Jag saknar den snälla Lilla N.

Den lilla kommentaren skapade en egen monolog där i baksätet.

-Saknar du den snälla Lilla N? Det gör inte jag. Henne har jag lämnat på gatan, så hon är död. Jätte död. Snälla Lilla N har blivit sparkad så nu blöder hon. Kvar finns bara jag. För snälla Lilla N vill inte vara här. Snälla Lilla N sitter på skylten och visar vägen. Vägen bort däråt. Så det så. Tror du snälla Lilla N kommer tillbaka. Det tror inte jag! Buuuuuu (gråt).

Lilla N, Bobbo och jag.

När jag väl fick en syl i vädret så sa jag att jag visste att den snälla Lilla N fortfarande finns där inne men att Lilla N måste berätta vad det är som är tokigt. Hur känns det att bli sådär arg, vad är det du behöver...... ja ni vet alla de där pedagogiska frågorna. Då tjurade hon ihop ett tag och sedan började hon sjunga och skoja som om ingenting hade hänt. Det kan inte vara lätt att vara en liten figur med så mycket känslor som inte går att kontrollera. Min underbara, fina lilla enerverande dotter! Vilket ansvar jag har att hjälpa dej sortera alla dessa känslor och bena ut dem så du förstår dej själv och dina egna reaktioner. Ibland är det lätt att förstå smärtan i dej men ibland....kan du driva mej och din familj till vansinnetsgräns. Andas, andas! Ett råd till oss alla. Men oavsett vad, finns vi alla här för dej i alla väder och vi gör vårt bästa för att hjälpa dej att hantera både oss i omgivningen och göra dej mer harmonisk. Jag älskar dej, och jag förstår dej. Vi är så lika.