Translate

onsdag 31 oktober 2012

Lärare

Just nu debatteras lärarnas roll flitigt i media och på kafferasterna. Många förstår inte hur lärarnas situation ser ut idag. Å ena sidan pratas det om superlärare, å andra sidan pratas det om att ge högre lön till de lärare som ger höga betyg (ursäkta skulle det inte ge inflation i betygssystemet IGEN - det finns ju en anledning till att vi bytte system och det var att för många gav för höga betyg!) Många pratar om att vi lärare har så många lov och att det inte är tillräckligt lugnt på lektionerna.

Vill bara ha med några ord i debatten....

I den kommun jag jobbar får vardagsläraren ut ca 16 000 i månaden på en heltidstjänst. På det är det studieskulder som ska betalas. många pluggar och jobbar samtidigt för att bredda sin ämneskompetens, och det får vi inte betalt för. De allra flesta jag känner har över 6 års universitetsstudier i ryggen. Då är 16000 i plånboken inte mycket. De flesta som arbetar heltid arbetar in loven eftersom arbetsveckan är 45timmar betald tid. Den obetalda tiden varje vecka pendlar beroende på var i terminen man är, men räkna med ca 2 timmar per vecka. På loven, som vi har jobbat in, är det många som sitter och försöker jobba i kapp 2-3dagar på ex höstlovet. Men VAD gör vi då?

Planera upp lektioner, jag kan ha upp till tre planeringar per elevgrupp. All undervisning ska individanpassas. Det ska tas fram olika material, göra läxförhör, prov och dessutom ska allt rättas. Mellan prov och läxförhör ska olika delar att tränas. Att göra ett nationellt prov utan ha tränat det brukar inte ge så bra resultat.

Administrativa uppgifter; varje elev ska ses och dokumenteras. När det är dags för omdömme har en del lärare över 400 omdömmen att skriva. På vår skola har vi räknat ut att det tar ca 20 minuter med varje omdömme. Under omdömmes tiden är det många lärare som känner ren skär ångest för samtidigt ska man hinna med att planera och följa upp sina lektioner. Utöver detta ska pedagogiska kartläggningar och åtgärdsprogram att skrivas och följas upp till de elever som behöver det. Och det brukar vara en del. Sen har vi ju alla utvecklingssamtal för de ca 16-17 elever som man brukar ha på en heltidstjänst. Varje samtal varar ca 45 minuter till drygt 1 timme..... inte svårt att räkna ut hur många timmar det tar.

Hålla lektioner; den roligaste biten. Här jobbar vi med den faktiska inlärningen. Alla de bitar som står i våra läroplaner ska fås med på lektionen, varje elev ska ses, alla behov tillgodoses. Här är den svåra biten också, att skapa arbetsro, trygghet, inspiration och lust samtidigt som det sms:as, föräldrar ringer mitt i lektionerna, hormonstinna och trötta ungdomar som har bra och dåliga dagar är mer eller mindre koncentrerade. För mej är det just detta som jag älskar. Jag älskar det! Jag älskar att möta eleverna just som de är just denna dag och försöka hitta lite passion och lust just denna dag. För deras leenden och deras aha-upplevelser när de inser att de kan och förstår det är det jag lever på.

Sociala; mycket tid går att reda ut vad den och den sa till den och den som sa till nån annan att den första inte...... de flesta vet väl vilka intriger det kan bli mellan olika kamratgrupper. De finns alltid de som känner sej utanför, rent av mobbade, det måste det redas i. Det finns elever som inte fungerar med vissa lärare, som mentor har du till uppgift att motivera, reda ut och vara en röst för dina elever. Det sociala tar flera timmar varje vecka. Jag ser den här tiden som en av de viktigaste i vårt jobb. Det är här vi skapar förtroende och tillit till skolan, lärare och vuxenvärlden.

Fortbildning; Nånstans mellan allt det andra ska vi läsa in oss på de nya läroplanerna, nya betygssystemet, tolka och lära oss mer vad Skolverket faktiskt menar. På ytan är det ganska enkelt, under ytan kommer detta ta flera år.....

Varje del av våra arbetsuppgifter är inte så farliga, vi hinner det. Men när det samtidigt inte får kallas in vikarier när kollegor är sjuka, utan du måste hoppa in på andras lektioner för att täcka behovet, så försvinner planeringstid. När det inte finns böcker som räcker till alla elever eller att varje rolig sak du vill hitta på som involverar något utöver ordinarie kostnad, möts med att pengarna är slut, eller när sega strukturer på skolan gör det svårt att ändra saker som vi är ålagda att rätta till, då tar energin ganska snabbt slut. När man som ensam lärare känner att man inte räcker till i klassrummet till till de där åtta som behöver en person som sitter bredvid dem för att få något gjort, och du inte kan få stöd och stöttning av kollegor för att alla är lika upptagna i sina klassrum och skolan inte har pengar att strukturera upp en hjälp då är det svårt att uppfylla allt det som är vår uppgift. 

Att vara lärare är fantastiskt roligt. Allt vi vill är att få möjligheten att faktiskt genomföra vårt jobb. Istället för att kalla in superlärare kanske superadministratörer skulle tas in som kan få politiker att skjuta till de pengar och ordna upp de strukturer som behövs för att varje engagerad lärare kan genomföra allt det där braiga vi har inom oss. Det är inte för inte många flyr läraryrket eller går i väggen inom fem år från avslutad utbildning....

Inga kommentarer: