Translate

fredag 5 oktober 2012

Bobbos skada


Bobbo haltade inte alls lika mycket i morse. Benet var lika svullet men det kändes positivt. Han fick sin medicin och så beslutade jag att han skulle få följa med och lämna Stora N vid skolbussen. En promenad på ca 2km tur/retur, så det är bara en liten kortis. Sagt och gjort, Bobbo var super nöjd över att få komma ut. Han haltade runt där framför mej, kom på sej själv att det gjorde ont att hoppa över diken, men sprang och lunkade om vartannat. Vi lämnade Stora N och fortsatte vår promenad hemmåt. Jag tog den nya stigen, som fått trappor uppför en liten begknalle. Men trappor är för veklingar sa Bobbo och kastade sej hejdlöst uppför bergstupet istället. Frambenet har ju inte samma styrka som vanligt så han drasade er med en duns och landade på sidan med en ordentlig smäll. Jag hann knappt få fram ett ord förens han gjorde ett nytt försök. Jag försökte hejda honom där uppe som jag var. Jag 
Olyckligast i hela världen!
såg i hans blick att det här inte var nåt bra. Men han tog i och han klarade det. Sekunden efter valde Pluto samma väg, och det gick hur bra som helst, men även hans muskler fick kämpa så det säger ju en del om vad  Bobbos framben fick jobba. Sedan hade Bobbo riktigt, riktigt ont. Turligt nog var det inte många hundra meter kvar innan vi kom in på tomten. Där  lade han sej i högt gräs och låg stilla i nästan två timmar. 


Det största såret framtill på benet.
För att ta reda på mer om skadan så har jag rakat delar av benet på honom. Och det är några ordentliga bett han fått. Jag skulle gissa på en stor katt eller kanske en grävling? Hur ser deras bett ut? 
Små bitskador och det röda blåmärket
på'insidan av benet.
Det var lättare att rengöra nu och så ser man de röda blåmärkena han har längs med sitt svullna ben. Jag har fortfarande inte fått tag på veterinären. Men jag fortsätter under dagen. Lite piggare blev han efter att han stått i duschen och tvättat såren, då bad han att få gå ut igen men han får 
Benet till vänster är tjockare...
vara inne med oss en stund. Jag hoppas verkligen att han blir bättre snart!

Kanske han är det, nu jagar han flugor över halva vardagsrummet......

Inga kommentarer: