Ett sjukt friskt barn

Hon är så frisk. Hoppar, stökar, busar, gråter, skrattar, får oss att skratta. Så kommer symptomen. Tårarna. Medicinen. Ett brev från sjukhuset. Ett besök, nålar, undersökningar, frågor, nya prover, fler besök. Ännu fler undersökningar, nya dieter, gissningar. Nya direktiv, nya besök. Sedan omställningar. Vardag. Hon så frisk. Hoppar, stökar, busar, gråter, skrattar, får oss att skratta. Så kommer symptomen. Tårarna. Medicinen.

Den här gången var det Marcelo som tog besöket på sjukhuset. Vi fick flera rör som ska fyllas. Så är det att ha ett barn med icke normalt fungerande tarmar. Bajsprovrör fyller våra skåp. Nu är det dags igen. Vi ska fånga bajset. Lämna prover, få nya direktiv, nya dieter. Men mitt i allt stannar jag upp. Andas. Hon andas. Under dryga året var det andningen som inte fungerade. Hon andas, jag har inte medicinerat hennes luftrör på ett år nu.

Lilla N och Victor

I dag fick hon ta med sin nära vän Victor från dagis. De har lekt och lekt. Skrattat och berättat hur mycket de vill vara med varandra. De pussas, kramas, sitter hand i hand. Hon har varit så glad. Så underbart glad och stolt över att hennes vän var här. Bara hennes vän. En lång dag. En glad dag. En vardag för mitt sjuka, friska barn.