Translate

torsdag 20 oktober 2011

Jag, språkfröken? Va?


Massor av språklärare på hårda stolar.
Fruktbordet vi åt ifrån under hela dagen. Bättre än godis!
Jag var i Stockholm i onsdags. Jag och min kollega Malin hade fått biljetter upp till ett seminarium för språklärare. Och när jag satt där på min hårda stol med för lite benutrymme slog det mej; när sjutton blev jag språklärare? Vad gör jag här? Hur hamnade jag här i livet? Det var ju inte det som var meningen! Jag hade inte planerat det så. I min förvirring kunde jag inte låta bli att le. Jag sitter nu på en plats i livet jag aldrig strävat efter. I ett liv som känns lite för surrealistiskt för att vara mitt. Och jag har verkligen ingen aning hur jag hamnade här! Vad jag dock kunde konstatera var att jag verkligen trivs i min roll som språklärare. Och jag vill inte byta ut det. Jag vill vara språkfröken. Jag tyckte det var roligt att höra hemma bland alla de människor som jag delade salen med. Jag kände mej som en i gänget. Och det var en enormt skön känsla. Sen skulle jag vilja ändra litegrann på min roll. Vill ha SO med två årgångar. Också. Men spanskan vill jag inte lämna. Jag tycker det  är oerhört roligt. Och mina språk kollegor är underbara. Mer än underbara. Vilket samarbete vi börjar få igång. Det är en fröjd att arbeta tillsammans med dem. Malin, Magdalena och jag.


Åza- språklärare. Är det jag? hi hi!


Hötorget fullt av mums mums!
På vår väg till Europahuset passerade vi Hötorget. Det är en av de platser jag verkligen kan sakna i Stockholm sen jag bodde där. Alla färger, lukter, alla tillrop, prutningar, frukter, grönsaker så långt ögat kan nå. Det saknar jag här hemma i byn. En riktig marknad fylld med färska frukter och grönsaker. Lika spräckfylld som Hötorget. Det var skönt att påminnas om det gamla livet också. Om livet då jag hittade mej själv. Då jag blev jag.

Inga kommentarer: