Min tid!

I dag ska jag unna mej något jag inte gjort på hela sommaren. Jag ska får egen-tid. Jag och min social-tants kompis ska gå lååång promenad med hundarna, vi ska fika på Färjargården, vi ska prata, prata, prata och planera. Förutom någon kortare promenad (ca 1 timme) under sommaren har jag haft barnen med mej istort sett 24 timmar om dygnet. Och trots att jag inte känner något behov att vara utan mina älskade små troll ska jag njuta av att få vara bara mej. Bara Åza.

I min mamma-filosofi ingår det att ta hand om mina behov först. Konstigt? Inte alls. För är inte jag en glad och bra mamma får hela familjen lida. Har jag lust att lägga mej i blåbärsriset med baranen är de lyckligare än om jag sitter i soffan och surar. Om jag vaknar pigg kan jag busa mer, hitta på saker och vara glad än de gånger jag vaknar som en zombie och inte pallar nåt. Att jag tar hand om mej betyder inte att barnen får stå på sidan och se mej fara runt o göra saker för mej själv, men de får se att jag tycker att jag är viktig och jag är värd att läggas ner tid på. På så sätt hoppas jag att de lär sej att de är viktiga, och att de är viktiga att läggas ner tid på. Oftast har jag ju med barnen när jag ska få massage, eller om jag ska leka med mina vänner. Har de tråkigt får de acceptera att detta är viktigt för mej, för sedan gör vi nåt som de tycker är roligt. På så sätt vinner hela familjen.

Jag hoppas att de aldrig kommer ikläda sej martyr rollen och sucka att de gör allt för alla andra. Jag vill att de ska göra saker för sej själv och för andra för att de vill. För att det är kul och givande att finnas där för sin omgivning. Jag anser att man lär sej så mycket om sej själv och om andra när man är tillgänglig. Jag har vuxit som människa. Men det betyder att man också kan säga nej. Nej för att man själv också är betydelsefull, och har man inte mer att ge så är man slut. Och till vems lycka?

Jag är sällan utan barnen. Jag tycker om att umgås med mina barn. Helt enkelt försöker jag uppfostra dem så att jag har roligt med dem. Vi förhandlar, disskuterar, bråkar och skrattar tillsammans. Vissa dagar blir jag galen vissa dagar hänförs jag. Jag gör fel ibland, jag erkänner det. Barnen berättar det för mej och jag berättar när de gör tokiga saker.

Så idag ska jag ta egen-tid och i morgon ska jag vara en suverän mamma. Jag tror ungarna kommer att tycka det är skönt att få vara bara med sin pappa, för första gången på två månader. För sånt är ju också viktigt att främja.