Translate

måndag 10 februari 2014

Date with my husband

Efter att legat helt däckad i några dagar så beslutade jag att det var dags att komma ut och göra någonting. Ligga i sängen i all ära, men det skapar bara ryggproblem. Vi hoppade över all träning, ridning och allt annat och jag planerade in en date med mi marrido. Vi lämnade ungarna hos deras farmor och så åkte vi på vernissage.

Ofta så pratar vi om att gå på date, att bara vara han och jag, det händer ju alltför sällan. Planerna är då så högt ställda och vi tar in på hotell och fixar och myser. Problemet med det är att det då händer så sällan. Marcelo och jag har ofta någon slags date varje kväll, antingen i soffan eller sängen och just de vardagliga sakerna är det som håller spänningen vid liv, tror jag. Men att klä upp oss och göra något på riktigt är det sällan vi gör. Nu tog vi oss tid.
Två av Danis bilder, en av mina favoriter; Höstlandskap
men vi såg tropisk skog och båtar. Älskar båtar.
Dani, som jag jobbar med hade öppning på sin vernissage och jag gillar hans färger, men har egentligen aldrig sett hans tavlor, så jag drog med Marcelo dit. Vi hade det så kul! Vi gick där i gallerian, studerade färger, pussades, skrattade, analyserade, försökte komma bräcka
varandra och rörde vi varandra hela tiden. Han är så fin, så manlig min man. Kortare än alla andra, lite rultigare men så mycket mera man än alla andra. Jag häpnar varje gång när andra bleknar bredvid honom, och han är min! Ibland får jag verkligen nypa mej i armen för att inse att jag inte drömmer.
Han var glad, tavlorna var fina. Jag gillar båtar och jag gillar murrigt och rött, precis det som Dani använder i sina tavlor. Blir du nyfiken gå till galleria Kronan i Norrköping. Vi såg mycket båtar, och en Ulf Lundell. Kan du hitta honom?


Libanesisk god mat på ett trevligt hak.
Vi slutade daten med libanesisk mat. Vi satt hur länge som helst där. Sida vid sida. Skrattandes. Inte en enda gång pratade vi om barnen. Jag vet inte ens vad vi pratade om, men vi konverserade, skrattade, pussades och njöt av stunden. Det var så enkelt. Det var så vi. Inte måste vi åka bort till spännande platser för att hitta spänningen. Vi behöver bara varandra och lite tid. Vi behöver SE varandra, det tror jag vi är duktiga på. Han ser mej och jag ser verkligen honom. Då spelar det ingen roll om vi far till Stockholm, till Halmstad, Milano eller Norrköping. Vi har spännande ändå!
 

Inga kommentarer: