Translate

torsdag 3 mars 2011

Ur min politikerbloggg

Är det nån som vill ha pedofiler här i samhället? Är dessa människor egentligen önskvärda överhuvudtaget? I dag skyddas dessa människor på ett sätt som är horribelt. Jag vet att en man eller kvinna som begår våldtäckter på barn är mer än bara pedofil. De är också någons son eller dotter, någonssyster eller bror. Någons kollega eller sambo. Klart att de kan vara roliga, skratta, åka på semster, vara underhållande och vara bra kompisar. Men i deras kölvatten ligger också tusentals förstörda människoliv. Pårverkabara tonåringar, oskyddade förskolebarn och aningslösa spädbarn. I deras liv har skratten tystnat. I deras liv är kompisförhållanden och blivande kärlseksförhållanden för alltid påverkade, trasiga. Så frågan är vill vi verkligen ha pedofiler i vårt samhälle? För mej är frågan såklart nej, jag vill inte att de ska gå i närheten av mina barn. Jag vill inte att de pillar på mina barns könsorgan när de byter blöja på min dotter på förskolan. Jag vill inte att de ska lura in mina barn i en mörk källare och ställa ultimatumet att de måste suga av honom för att släppas fria. Och efter tre timmar behöva ställa upp på det för att de tror att de aldrig mer kommer få se dagsljus igen.
Pedofiler gör just det. Lurar sina offer, lirkar, duperar dem. De kan ta flera månader på sej att få till ett samlag. De bygger upp förtroende, skapar beroende och tacksamhet. Sen slår de till. Och en familj är trasig för alltid.
Fundera på vad du själv skulle göra om ditt barn eller syskonbarn kom och berättade att de blivit lurade till sex. Att de tagit en stor manslem i munnen, spottat sperma, gråtit och sedan blivit våldtagna och fått sitt anus eller vagina söndertrasat. Av en man. Av en kvinna. För de finns av båda könen.
Tänk sedan att rättsystemet ger pedofilen fängelse i ett år, i bästa fall. Och tänk sedan att pedofilen sedan fritt får ta kontakt och börja smyga sej på ditt barn igen. Gissa hur bra ditt barn mår efter ett år? I bästa fall skär han eller hon sej i armarna. I värsta fall tar han eller hon livet av sej. Flera års terapi suddar inte bort det skamfyllda. Föräldrar kämpar med att se smärtan i sina barns ögon och är samtidigt helt oförmögna att blåsa bort det onda.
Jag tycker vi bör skärpa straffen för pedofiler. Ge dem längre fängelsestraff. minst tre år inlåsta, sedan lika länge med fotboja och behandling. Det borde vara absolut förbjudet för dem att ta kontakt med sina offer igen. Även om pedofilen råkar vara en förälder till barnet eller inte.


Nu är en pedofil nysläppt i vår närhet. Han bor bland barnfamiljer. Är förlovad. Har sitt jobb kvar. Och har ansökt att få ta kontakt med sitt offer. Han fick rätt till det av tingsrätten.
Offret var tolv när han våldtog henne vid två tillfällen. När han låste in henne i en källare och förstödrde hennes liv. Idag är hon lite äldre. Mer trasig. Arg, ledsen och har tappat all tillit till vuxna. Hon skriker, hittar på hyss och kryper upp i sina föräldrars famn och frågar varför de inte skyddade henne.


Varför skyddade vi inte henne? Varför skyddar VI inte henne nu?


För att återigen bevisa hur mycket vi skyddar pedofilerna och struntar i barnen läs den här artikeln från aftonbladet, där en misstänkt pedofil fick vårdnaden om barnen när modern visade bevis för socialtjänsten och polisen om sina misstankar.

3 kommentarer:

Sachiko sa...

Tack för att du finns!

Åza Diaz Mägi sa...

Hoppas ni orkar kämpa på. Saknar dej oerhört.

Sachiko sa...

Vi kämpar på, det finns ingen annan väg. Saknar dig med.