Translate

söndag 27 mars 2011

Super tuff Tisdag

Tisdagen kom att inkräkta på hela min vecka. Det var dags för mej att gå upp med min uppsats.Dessutom skulle jag opponera på tre andra uppsatser.  När vi kom hem på måndagskvällen hade jag ännu inte hunnit läsa alla. Så hela den natten satt jag uppe och läste kommenterade. Stora N blev arg på mej för att jag aldrig lade mej. Men i skenet av akvariumet i vardagsrummet hittade jag ologiska kullebyttor i alla andra uppsatser än min egen. Gissa om man blir blind på sin egen uppsats! När tuppen symboliskt gal klockan halv sex på tisdagsmorgonen satt jag fortfarande med uppsatserna. Marcelo hade kysst mej farväl och önskat mej lycka till. Jag väckte barnen, skjutsade dem till dagis. Det enda positiva med att vara så trött, var att jag inte hade energi att vara livrädd. I flera timmar satt vi sedan ett gäng nervösa uppsatsskrivare och berömde varandra och kritiserade våra arbeten. Alla andra fick åka hem före mej, för självklart var ja sist. Så när de kritiserat mej var det dags för mej och min examinator att på tu man hand gå igenom uppsatsen. Det tog LÅÅÅNG tid. Inte ens tröttheten kunde vid det här laget dämpa min totala skräck jag kände. Jag fick några anmärkningar. Vi kom in i en diskussion. Men vad jag måste ändra det vet jag inte än. Jag ska sätta mej med det under nästa vecka. När det är gjort får jag mitt betyg. Men godkänd är jag i allafall.....men det räcker ju liksom inte till....


I bilen mellan jobb och KF. Efter examination.
Många dokument att läsa blev det!
Jag hann att trycka i mej en hamburgare på McDonalds innan jag blåste vidare till jobbet. Sedan blev det att hämta barn, lämna barn och åka till kommunfullmäktige. Benny var sjuk och jag som ersättare fick hoppa in i hans ställe. Eftersom jag inte räknat med att engagera mej i politiken denna månad så hade jag ingen aning om vilka beslut som skulle fattas. Så för säkerhetsskull ringde jag Benny så han fick uppdatera mej. Vid två tillfällen lät jag min röst vila, men annars röstade jag med att vi ska få bygga en liten by på några hus ute på landet i vår kommun. Vi behöver utöka. Vi är så små. Och det är attraktivt att bo här. Det är en rätt trevlig tillställning det där kommunfullmäktige. Jag trivs där.


Klockan åtta blev jag uppringd av en gråtande son. Jag kom hem till gråtande svärföräldrar. Barnen hade varit hemska. Så några timmar till blev jag uppe för att trösta ledsna barn, ledsna svärföräldrar. Framförallt behövde de prata av sej. När jag äntligen fick lägga mej vid elva tiden på kvällen hade jag varit upp i mer än 42 timmar. Resten av veckan har varit en trött tillställning!

Inga kommentarer: