Andra hundträningar

Snart i ett SM nära dej!

Japp där har vi det, anledningen till att jag inte har hundar som tävlar SM, NM, VM eller blir champions; varje hundblogg man går in på är så hurtiga i sin Jag är så nöjd med träningen i dag. Visst var det kallt men..... Åh äntligen agilityträning, det går så bra just nu...... Jag har kommit på ett helt nytt suveränt program och när vi tränade det omöjliga tricket fattade hunden direkt...... vi tränar stadga i lydnaden nu. Min hund rör inte ens på morrhårren i sitt i grupp......

Så kan jag ju inte säga att nivån här hemma är. Idag tränade jag burkträning. No more. Thats it. Hundarna fick stå på en liten fotpall med framtassarna och snurra runt med bakdelen. Avancerat va? Inga freestylekonster här inte... Inte ens vittringsapportering, vilket borde vara en suverän inomhus grej nu när vi har metervis med snö och det är -19grader kallt. Nej, jag rättar prov, beställer julklappar, lagar mat, kramar barnen och kör just 

Enligt mej ett av Sveriges bästa freestyle
ekipage. Helt otroliga att titta på!

burkträning. Lite trött undrar jag hur man ens tränar in att de inte rör morrhåren. ( Okey alla ni som trott att jag är duktig på hund, nu kommer sanningen fram, jag är inte så himla bra!) Jag blir lite matt när jag inser hur fantastiska alla är och hur otroligt liten jag är. Jag är liksom nöjd om Pluto fixar lydnadsklass 3 i sommar, om han lyckas ta nån pinne i agility eller hoppklass innan nyår nästa år och jag kommer känna lättnad om vi fixar freestyleklass 2 under den kommande säsongen. Japp, det är mina förhoppningar. Inga elitklasser eller andra höga klasser i sikte så långt ögat kan nå. Istället undrar jag om jag kan dra på en fjällsemester med Lilla N och Bobbo i vår. Vandra i bergen - det låter så .....härligt liksom. Sedan hoppas jag att universitetet i Linköping accepterar mej som student - igen, och gör ett bra jobb så att jag kan fixa jobb och plugg samtidigt. Förhoppningarna är ju inte grandiosa, jag är lite för trött. Bara det kommer ta av mina krafter så att jag blir matt och inte orkar vara så blåhurtig som alla andra härliga hundägare. Ibland önskar jag i hemlighet att jag hade deras motor, deras drivkraft, deras engagemang. Ibland låtsas jag att jag har det. Men om sanningen ska fram så har jag inte samma kraft kvar sen jag fick tre barn och eftersom de är det bästa som hänt mej har jag hellre sänkt ambitionen, även om jag som sagt ibland önskar jag fick till allting.

Nästa lydnadsstjärna? Troligen...

Jag kommer aldrig tävla i SM, NM, VM eller så, men jag försöker vara en bra matte. Jag försöker vara en engagerad matte som ger mina hundar ett meningsfullt liv. Det som gör mej matt är när jag inte lever upp till de kraven. Jag vill ha harmoni i flocken och hundar som lever avslappnat, och det har jag inte riktigt. Då känner jag mej misslyckad. Då är jag misslyckad. Men jag gör mitt bästa och jag hoppas på att den här erfarebheten ska gör mej mer ödmjuk, mer kunnig och mer hundsmart. Under tiden planerar jag att åka och heja på mina fantastiska hundpolare som tävlar SM och VM. Nu när jag följer deras hundträningsdagböcker där träningen funkar så bra och allt är så bra. Jag gläds åt dem och hurrar deras framgångar. Det är en ära att få vara i perferin och att få lalla runt i det lägre klasserna, utan högre ambitioner och få känna stolthet över att jag faktiskt känner dessa fina människor.