Inte en enda deckare. HURRA! |
Under många år har det varit lärandeteorier, Vygotsky, Piage diskurser, socialkonstruktivism, maktstrukturer, didaktiska modeller, elevinflytande, demokrati, religiösa knyt punkter,konjunktioner, bedömningsmatriser.... listan kan göras evighetslång. Att gå på universitetet har varit underbart. Jag har haft fantastiska år där. Men att läsa har liksom inte riktigt varit det jag längtat efter på kvällen nuför tiden. Men nu har de börjat smyga sej in i mitt liv igen. Böckerna, Titlarna. Lusten. I dag när jag tittade på bokrean på ICA Maxi slog det mej hur mycket deckare det är som skrivs. Kopiösa mängder!!!! Visst jag gillar Wallander. Och jag har en förkärlek till Minette Walters, det brukar ju involvera nån polis i hennes berättelser, men jag har liksom aldrig hakat på den här deckartrenden. Och nu drog jag titel efter titel med deckarhistorier. Det fick mej nästan att tro att jag var den enda i hela världen som inte slukar deckare. Att jag var den enda som gillar bra, vanliga historier. Men så hittade jag en, idag, som föll mej i smaken. Så nu har jag några böcker som väntar på mej. Som jag har längtat!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar