Förbannad jävla hundträning

Efter incidenten med maten i magen, kräkas, vara super svullen, svårt att röra sej och vara fullständigt olycklig har nu Pluto kommit igen och var slank, fin, rörlig och villig igen. Så under kvällskvisten började vi träna. Under de kommande månaden har vi ett par starter. Det är debut i lydnads ettan, han ska göra sin sista tävling i freestyle klass 1 och debutera i klass2. Jag tror även att det var i maj han skulle starta i agility. Med andra ord har vi en del att träna. Bobbo ska debutera i klass2 i freestyle och htm så han behöver också tränas.

Så jag tränade.


 När jag kom in var det en intressant diskussion om Ceasar Millan på FB. Ni vet killen som har smala koppel runt hundens hals och får dem att sluta bitas när alla andra gått bet. Jag gillar killen och kunde inte låta bli att lägga mej i. Tilläggas bör att den som startade tråden är en av Sveriges bättre instruktörer, så hon vet vad hon pratar om, dessutom är hon en underbar människa. Och allt hon gjorde var att lägga in om en artikel skriven om Millan. Så ingen skuld på henne. Men inlägget var en av många som jag stött på av "hundkännare", tränare, experter och annat som fullständigt sågar Millan. Jag vet inte vad andra ser som jag inte ser. När jag titatr på programmet, och när jag var i Globen och såg på honom så hör jag:

Motionera din hund. Älska din hund genom att ge den vad HUNDEN behöver, inte vad DU behöver för att trösta dej. Motionera igen. Var tydlig, rak och konsekvent med dina regler. Sluta behandla hunden som om den vore en kelgris. Beröm hunden när den gör rätt, men mata inte på hundens rädslor genom att berömma när hunden gör fel. Hunden har du skaffat och det är ditt ansvar att se till att den får vad den behöver. Och du, motionera en gång till. Slå inte din hund. Slit inte hunden i nacken dag ut och dag in, lär den gå ordentligt i koppel istället. Lär din hund att acceptera omgivningen, det är inte ok att göra utfall. Men slå inte din hund. Klappa om den, kramas, lek tillsammans och det vore toppen om du orkar träna hunden så den får ett jobb.


Sen kan jag tycka att alla de metoder som används i programmet inte är ok. Han använde elhalsband tre gånger för att lära en hund att akta sej för giftormar. De ägare som har tackel, rekommenderas att byta halsband, men han tvingar dem inte. Sen ogillar jag löpbandet han visar för de som inte orkar promenera sina hundar ordentligt. Men jag vet inte om det är så skadligt. Han sätter upp halsbandet högt upp i nacken där de är känsliga ( för övrigt ett råd jag har fått av Anders Hallgren till min förra hund) precis som de gör på många utställningshundar här i vårt land. Det finns säkert fler som jag inte kommer på nu. Men han gör mycket bra också. Som att springa in med hunden som var livrädd för blanka golv. Men springa gick bra och tills slut även att gå in. Tollaren som var rädd för att simma höll han i tills hunden simmade lugnare i hans famn. Han drog aldrig ut hunden i vattnet utan väntade ut hunden och blockerade den från att gå tillbaka när han väl gått en bit. På ett par minuter simmade hunden glatt runt i poolen själv, gick upp på land och hoppade i självmant. En aggressiv hund stoppa han in i flock med massor av hundar och hunden blev så chockad av alla hundar att den satte svansen mellan benen och slutade attackera. Han har i många program tagit med ägarna till lydnadskurser, agility, vallning och sökkurser för att få dem att få upp ögonen för att man kan göra saker med sin hund, förutom att låta dem springa på tomten.

Jag tycker debatten runt honom är alldeles för ensidig. Man behöver inte köpa allt han säger för att gilla helheten. Det andra tycks höra  är
Elhalsband, dominans, kuva hunden, slit nacken i två delar med tunt koppel.
Än så länge har jag dock inte sett någon, eller hört, ge alternativ till det Millan gör. Skulle avra kul att se hur "andra" sidan skulle hantera dessa hundar och framför hundägarna. Som instruktör har man ju träffat på de som gör som de vill, utan att lyckas och utan att ta till sej det man säger. Så det är inte lätt alla gånger.

I dag misslyckades jag med träningen. Pluto gick halvtaskigt, men han försökte och vi kom fram till lösningar, även om det brukar gå bättre. Bobbo blev jag vansinnig på. Han kunde inte det lätta kommandot "framför" som han kunnat i tre års tid. Det slutade med att jag kallade honom dum och avbröt träningen. Jag var för frustrerad för att fortsätta. Jag slog inte, jag skrek inte, jag avbröt och morrade fula ord. Sen kom jag in till diskussionen om Millan. Själv kände jag mej som en dålig matte idag. Vi hundägare gör inte alltid rätt. Även om vi skulle önska det.