När jag var liten fick jag ibland hänga på till Palace för att äta kycklingklubba i korg tillsammans med pomme, när mamma och hennes vänner ville ta en öl eller fem. Idag var jag på Harry´s med mina ungar. Men inte i syfte att ta en öl eller två ( bläää, vad äckligt!). Istället var det barnen som var bjudna på galej av deras kompis Leo. Så för dagen öppnade Harry´s portarna för ett helt gäng galna sjuåringar och några mindre syskon som fick röjaloss på dansgolvet. Det bjöds på brottning, hjulningar, jaga-lekar, slita-armen-ur-led-aktiviteter och tillslut var det svettiga men lyckliga barn som troppade ur utestället vid sju tiden. Jag roade mej med att umgås med Violetta, Maria och Sussie. Och det som slog mej när jag satt där och pratade var att jag faktiskt saknade dem i mitt liv. Jag har riktigt roligt med dem! Varför prioriterar jag inte dem mer? Jag blev lite arg på mej själv. Jag vill ju mer! Lite löst pratade vi om grillkvällar i sommar, en tjejkväll och fika med barn. Vi har alla barn i samma åldrar så varför får vi inte ihop det? Det är så dumt. Men när jag åkte därifrån bestämde jag med mej själv att faktiskt fixa en date i en inte alltför låg framtid. Speciellt med Violetta. Fina, fina Violetta. Jag har så många fina människor runt mej i världen, varför hänger jag då upp så mycket tankar på två som inte vill mej väl? Fokusera om, fokusera rätt skulle jag vilja säga till mej själv.
Nu är kvällen här och jag ska försöka att inte stressa över att jag har en muntlig examination i morgon som jag inte ens börjat förbereda, att jag har tre måsten som jag skjutit upp i en månad och nu börjar bli akut att åtgärda. Att jag lovat att träna rutan med Pluto till onsdag, och inte har testat det en enda gång, vilket jag måste erkänna för instruktören om två dagar, och att jag ligger efter med tre kapitel i på universitet, när ska jag ah tid att fixa det? I stället ska jag kolla vad Kvällsöppet tänkte banka på oss om hundars uppfostran innan jag läser klart boken om Natascha som blev kidnappad som 10-åring och lyckades rymma 8 år senare i Österrike. Och så ska jag ligga en stund och vara glad över att jag haft en riktigt, riktigt trevlig dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar