Mörk promenad

Pluto i skenet av pannlampan. Inte alltid kul att
gå ut och promenera....

Alltså det är inte alltid superkul att gå ut med hundarna. Vissa dagar har jag svårt att motivera mej. Det är mörkt på morgonen, det är halt man åker runt som en Bambi på hal is, jag spänner mej och får ondare i ryggen. På kvällen kommer jag hem, hungriga barn, hungrig själv, lagar mat är trött och sen ska man gå ut i mörkret. Inte direkt inspirerande.... Det är svårt att träna i mörkret. Här där jag bor finns inga gatlyktor så det är verkligen MÖRKT. Visst lyser det lite från husen, men det är långt mellan husen på många ställen. Becksvart. Men stjärnorna är fina.... Att då klä på sej och gå ut i kylan och mörkret......det är inte alltid kul. Det händer att jag svär litegrann, speciellt när det är ett tunt snölager på glansis. Bläääää! Men när man väl gått ett tag så är det rätt skönt. Den friska luften liksom blåser liv i mej igen. Hundarna är uppmärksamma och så tacksamma över att få komma ut. Vi har kul. I dag fick Bobbo hoppa lite hinder vid boulbanan. Hoppa över staketet. Han tände till och Pluto med. En liten idé tändes i mej och Pluto fick också hoppa över fyra gånger. Nu får vi se hur benet håller. Han verkar rätt fräsch i kroppen just nu. Vi hade faktiskt roligt där i  mörkret. Sen 

Snö i hela håret. I morgon
kommer det vara svårt att
åka bil här på vägarna,
 så mycket som det snöar nu!

kom grannen Jessica med sin Engla. Jag kopplade Pluto, jag vill inte att han ska leka. Det tror jag inte benet håller för. Så fick jag lite sällskap på vägen, vi tjattrade på, hade en trevlig stund. Så promenaden idag blev riktigt mysig. Det är rätt skönt med promenader i mörkret ändå! Tur är väl det, just den här årstiden är det mest i mörkret vi vandrar.

Bobbo får lite snökocker mellan trampdynorna,
men de tar han snabbt bort själv när vi kommer in.