Blandad kompott

Idag har jag inte varit i stallet.
 Jag har inte sprungit.
Jag har inte tränat hundarna.
Jag har inte stått på crosstrainern.
Jag har inte pussat på Marcelo,

Men jag har träningsvärk.
Jag har abstinens efter stallet.
Jag har pussbegär.

I morgon ska jag ut till stallet. Då ska jag pussa på Geishas mule, jag ska klickerträna henne lite och jag tänkte ta med henne på promenad tillsammans med Bobbo. Pluto har en riktigt dålig dag och han går på smärtstillande så han får inte gå några längre sträckor. Så Bobbo får äran att följa med till stallet. Då får jag se hur hon reagerar på honom också. Hoppas det inte spöregnar! Som det gör nu.

I dag har jag gjort måsten - inte så roligt men nödvändigt. Min kropp har varit överkänslig mot smärta sedan några dagar tillbaka. Jag har gått på alvedon för att minska nervernas amok och idag har jag bara tagit en alvedon. Kroppen känns riktigt okey. Därför har jag tagit en dag när jag låtit alla muskler vila. Idag har istället varit hjärnmusklerna som fått arbetat. Jag älskar den här blandningen av fysik och akademi. Jag beslutade idag att ringa jag under nästa vecka till både tandläkaren och läkaren. Det är dags att sluta ignorera problemen jag har och istället göra mej lite....snygga... jag menar friskare. Om jag sköter mej ska jag sätta in ett tandsmycke. Hela den här proceduren kommer vara både dyr och mentalt kostsam, men jag tror jag är redo för den. Babysteps tillbaka till ett vanligt liv. Jag har hållt på några år nu och det börjar ge utdelning. Att ha sjukdomar som förbryllar läkarna är inte alltid jätteroligt att leva med. Ibland kommer det ikapp mej. Ibland när jag har haft besten jagandes efter mej, som jag hade i höstas, märks det tydligare när orken tar slut. Jag märker att mina smärtor inte är normala jämfört med andras. Kanske det är dags att undersöka varför mina muskler går på högvarv. Reumatikeravdelningen står ju och väntar på mej, de har de ju deklarerat när jag tog tag i allt förra gången. Jag ska inte blunda för problemen i år. I år ska jag börja ta hjälp igen för mina fötter, min rygg, min nacke, mina hormoner, min vikt, mina tänder, mina muskler, min mens, mitt blodtryck, mitt blod, min struma, mina händer........ ja, det blev ju en lista. Men trots alla bekymmer jag har måste jag ändå säga att jag stannar upp rätt ofta och tackar min lyckliga stjärna att jag trots allt klarar av att jobba, plugga, umgås, leka med barnen, vara i stallet, träna hundar, träna kroppen och ändå vara på rätt hyggligt humör.