Söndagspromenad andra veckan

Att vara i skogen är superkul. Full fart tillsammans. Pluto har blivit lite snabbare än Bobbo.

Spåren efter mc på sjön. Men vi missade åkarna

För andra veckan i rad kommer jag och Marcelo iväg på en egen promenad med hundarna. På isen hörde vi motorcykla spinna loss och det ekade runt i skogen där vi var ute och knallade. I dag är det varmt. 

Uppför berget, lite halt men
bra för flåset

Ganska snart blev vi rejält svettiga där vi traskade upp- och nerför bergen. Men framförallt hade vi mycket tid till att pussas och bara njuta va varandra. I drygt en timme gick vi runt. Stigarna syntes stundom inte under den tunga snön men nu har jag gått så många gånger att jag inte behöver stigarna längre för att hitta. Annat var det för 2 år sedan. Då gick jag vilse varje promenad. 

Bobbo har full koll på Marcelo
även i skogen.

Våra gemensamma promenader med hundarna får oss att komma varandra närmare. Hundarna tar lite uppmärksamhet, ger oss några skratt och får oss att uppmärksamma de vilda djuren runt oss. Vi blir en del av naturen. Vår tystnad och de små orden vi yttrar skapar en större närhet än en massor av babbel. Tillsammans återupptäcker vi nyförälskelsen igen. Efter 20.5 år tillsammans. Pirret kommer i kroppen. Vi har svårt att släppa varandra. Svårt att släppa blicken från den andra. Vilket resulterade i att vi halkade massor av gånger i den slipriga snön. 

Pluto uppe på höjden. Han älskar att springa efter
Bobbo upp o ner för branter!

Hundarna springer löst bland träd, stock och sten. De nosar, busar med varandra och njuter av att fritt få löpa uppför bergen och nedför branterna. Vi missade dagens solsken, men vi undslapp både regnet och den blåsiga lilla snöstorm som mojnade just när vi klev utanför ytterdörren. Det var behagligt vindstilla och varmt. Ännu en fantastisk söndagspromenad med min älskade och mina underbara hundar.