Färglös

Är det här jag????

Jag tittar på mina barn och kan häpna över hur bra de ser ut. Jag ser mina drag i mina flickor men jag ser inte det där fina i mej som jag ser hos dem. Jag är missnöjd över vikten, och det är ju en sak. I bland kan jag titta i spegeln och tänka att helt anskrämlig är jag ju inte. Inte så att man vänder sej om och tänker att oj så ful hon var. Men ibland kan jag bli chockad över min spegelbild och undra när sjutton blev jag sådär ful? Ser jag verkligen ut så där? Nu ett tag spelar det ingen roll om jag sminkat mej, jag ser liksom aldrig riktigt fräsch ut. Och jag har inte kommit på varför. Men så gick det upp ett Liljeholmens (ljus). Jag är galet färglös! Trots mitt mörka hår ( jag har blivit mörkhårig. Mörkt på riktigt!!!!! ) och lagren av lotion med bli-brun-effekt så är jag otroligt färglös och tråkig ( tråkigt hår, naglar, blek , läs gärna om struma lite längre ner, ringer det några klockor?). 

Jag osminkad idag. Fläckig, färglös, tråkig. Hjälp vad gör man?

Jag, osminkad på sommaren
Med lite färg gör det stor
skillnad!

Jag med lite smink, lite roligare,
men inte mycket... taget för nån månad sedan

Så vad gör man då när man inte har tiden att gå och sola? Jag vet inte. Fortsätter vara ful och tråkig. Om jag kan ska jag plocka ögonbrynen i morgon. Det är väl liksom där jag har chans att göra nåt. Plocka bort det lilla med färg jag i ansiktet. sen får jag hoppas på mycket vårsol så jag får lite färg och börjar se frisk ut igen. Håret får frissan ta hand om!

Hur ser jag ut egentligen!